Award..

• Kajsa
• Camilla
• Ewa-Leena
• Jenni
• Annika
• Jenni - Allra käraste lilla familj
• Mathilda

Ibland behöver man lite lindring och lite mjukhet från omgivningen. Till exempel när man är så dödligt sjuk som jag är just nu... Nä, skojade! Men jag känner mig lite risig, dock har jag tränat så antingen blir det sämre... Eller så är jag piggare imorgon - återstår att se! Hur som så har jag med min fasta övertygelse gett mig den på att detta året ska bli det bästa året någonsin. Det ska bli mitt "plåster på såren"-år, efter allt skit som hände 2009. Dock vet jag inte om jag har tagit mig vatten över huvudet nu, för jag ska plugga, köra pass och fixa ett par grejer med kompisar, inreda lite hemma samt NATURLIGTVIS gosa med mina två UNDERBARA barn.

Nåja, livet är bara till för att levas en gång och om livet skulle stå still, då skulle jag gå i taket. Jag är liksom inte direkt personen som sitter på rumpan och väntar på att möjligheterna ska trilla i huvudet, jag skapar mina möjligheter, håller ögon och öron öppna för allt möjligt spännande och vem vet - en dag kanske man bara springer över DET!

Jag är impulsiv och direkt på sak, vilket är hur kul som helst egentligen - för mig iaf… Dock upplevs jag nog inte så av min omgivning, då är det nog mer domderande och härjande som är de ord som beskriver mig. Anledning? Tja, jag har en egen vilja som jag är ganska bestämd med, jag framför gärna mina åsikter vilket inte alltid ger gehör. Det har slagit mig att människor som inget kan säga då det behövs ofta blir sura och tvära för att det inte blir som de vill, men de har ju för jösse namn inte gjort ett dugg för en förbättring... Rätta mig gärna om jag har fel, men det är sällan någon törs skapa diskussion…

Bitterhet tror jag kommer från avundsjuka, feghet och framför allt dåligt självförtroende. Man föder sin bitterhet genom att leta fel hos andra, skapa elaka rykten och bete sig illa. Tyvärr är det vanligt och ett j-ligt trist fenomen, särskilt bland kvinnor. Jag önskar man kunde säga rakt ut vad man tyckte utan att hela världen ska falla ihop runt omkring. Jag har lärt mig att det inte går! Man ska aldrig, aldrig gå på en så sak som att någon säger att man kan säga precis vad man tycker och tänker, för det kommer alltid igen. Man ska tänka sig för vad man säger, till vem man säger saker och hur man säger saker. Egentligen är det lite trist att leva sitt liv så, men för omgivningens skull har jag accepterat att alla inte kan hantera ärlighet, rättframhet och ett gott självförtroende. Dessa saker förvirras gärna med att man är avundsjuk, har bekräftelsebehov och mår dåligt. Lite tråkigt, dock är detta tankesätt fullt möjligt om man väljer att se på saker med dessa ögon.

I vårt samhälle får man inte heller anse sig vara bra, duktig och framgångsrik - då skyter man, är självgod och självupptagen. I alla fall om man är kvinna... Shit så fel det är! Hade en man gjort exakt samma sak, hade han varit precis de sakerna - bra, duktig och framgångsrik! En man ska göra karriär, en kvinna ska föda barn... Sen ser man sig som kvinna som offer och säger "men jag har ju fött barn?". Ja, men blev du handikappad då också? Tappade du hjärnan och viljan samtidigt?

Jag säger inte det, självklart ska man ta hand om sina barn, ägna alla sin tid åt sin familj och hela det - om man vill det! Har man önskan om att göra karriär, se världen, leva loppan eller vad det nu kan vara, så är ju egentligen inte barn ett problem, de får hänga med, göra karriär ihop med dig som mamma/pappa. Så funkar min familj. Jag ÄLSKAR verkligen mina barn, men jag skulle dö om jag blev tvingad att vara hemma hela tiden. Jag har dessutom en man som skulle ÄLSKA att vara hemma mer med dem - så då byter vi! Jag hoppas på en fläskig karriär, fett med stålar, cool bil och massa resor... Nä, men ett liv som jag är nöjd och stolt med då jag sitter med min pension, ett liv där jag har åstadkommit något som jag kan vara stolt över, mer än mina två fantastiska barn.

Som plåster på såren ska jag leva livet en liten stund till här på jorden, göra det jag älskar, umgås med dem jag älskar och faktiskt, i ärlighetens namn... Jag ska skita i vad dem andra tycker, för dem har mer ont än jag!

What goes around, comes around!

To be, or not to be: that is the question:
Whether 'tis nobler in the mind to suffer
The slings and arrows of outrageous fortune,
Or to take arms against a sea of troubles,
And by opposing end them? To die: to sleep;
No more; and by a sleep to say we end
The heart-ache and the thousand natural shocks
That flesh is heir to, 'tis a consummation
Devoutly to be wish'd. To die, to sleep;
To sleep: perchance to dream: ay, there's the rub;
For in that sleep of death what dreams may come
When we have shuffled off this mortal coil,
Must give us pause: there's the respect
That makes calamity of so long life;
For who would bear the whips and scorns of time,
The oppressor's wrong, the proud man's contumely,
The pangs of despised love, the law's delay,
The insolence of office and the spurns
That patient merit of the unworthy takes,
When he himself might his quietus make
With a bare bodkin? who would fardels bear,
To grunt and sweat under a weary life,
But that the dread of something after death,
The undiscover'd country from whose bourn
No traveller returns, puzzles the will
And makes us rather bear those ills we have
Than fly to others that we know not of?
Thus conscience does make cowards of us all;
And thus the native hue of resolution
Is sicklied o'er with the pale cast of thought,
And enterprises of great pith and moment
With this regard their currents turn awry,
And lose the name of action. - Soft you now!
The fair Ophelia! Nymph, in thy orisons
Be all my sins remember'd.

William Shakespeare, 1564–1616, engelsk författare, ansedd som världslitteraturens störste dramatiker.

http://www.stripaerobics.se

Kanske skulle jag som är instruktör i så mycket göra slag i sak och testa detta... SKulle man kunna få jobba med det i den stela staden Kalmar?? Vore himla kul... Kanske blir det en grej att kolla upp för att återuppliva lite spänning...

First Impressions Last!

Mitt emot dessa ska det vara massa med fina kort uppsatta i olika ramar som jag målar svarta eller har köpt svarta. Även där hittar man ju det mesta på IKEA... Dessa ramar kallade RAM har jag köpt en massa av men målat i en härligt matt svart vattenbaserad färg. Det är ett sånt där mysigt kvällsprojekt jag har haft.

I slutet av korridoren är det två trappsteg ner till ett rum som vi idag har som lekrum. Dörren dit ut har vi tagit bort, men jag ska sätta upp något skynke eller liknande. Jag har funderat på detta tyget:

Det är snyggt, lite tjockare kvalite och känns som det skulle passa fint med glasen på väglamporna.

Ska väl se om detta lilla projekt kan slutföras inom en snar framtid... Ska iaf. ta en bild och lägga upp så ni får se, men det blir inte idag.

Make my day!

• Spenderar gräsligt mycket pengar på kläder, resor, grejer och sig själva
• Uttrycker sin extrema åsik till fullo för att driva bloggen framåt
• Tjänar mycket pengar på sin blogg som de kan spendera på attribut för att kunna fortsätta blogga...