plugga...
Jag hinner knappt emd att gå på toa för jag har lyckats styra så pass mycket att jag nu är begravd i grejer att fixa med skolarbetet. Hur kan det komma sig att det blir så mycket på en gång, att saker inte kunde komma med lite jämnare mellanrum utan allt på en gång... Det är märkligt det där!
Nu är det väl så att livet ska vara lite lagom stridigt i perioder, tror jag har en sånt nu! Dock, man väljer hur man ska tackla lite uppförsbacke. Dags att ta på sig den glada kostymen!
Love!
Nu är det väl så att livet ska vara lite lagom stridigt i perioder, tror jag har en sånt nu! Dock, man väljer hur man ska tackla lite uppförsbacke. Dags att ta på sig den glada kostymen!
Love!
snö, snö, snö...
Visst är det härligt med detta ljuvliga, mjuka, vita, fantastiska som faler från himlen kallat snö? Inte? Nä, lite trött på det hela är man, men om jag ska vara ärlig så kan man väl inte ha planert att få den kallaste och mest snöfyllda vintern i mannaminnen just denna vinter? När, et har man inte, vädergudarna och dess övre makter harhelt enkelt tänkt på klimatet och bestämt sig för att lite extra snö kan aldrig vara så dumt! Åh vad min anbefanger så gör det inget egentligen, jag är mest trött på att man inte kommer fram överallt för de inte hinner med att skotta på cykelvägarna. Dock kommer jag få grymma armmuskler om det vill sig väl, för snön är tung och jag är klen.
Ytterliger en fördel med snön är att barnen inte blir särskilt skitiga av att vara ute, det gillar jag. Idag hade dem inte varit ute på dagis med barnen oc min son var lite ledsen över det. Han gillar nämligen snö, inte vantar... Så jag gjorde ett försök att få honom att vara ute när vi kom hem, men tröttheten slog ut honom direkt och massor av gnäll förföljde mig då jag frenetiskt röjde väg på uppfarten.
Jag ska njuta av snön, och solen som lyser för en kort stund. Kanske kan vi få njuta av ett par underbara vinterdagar i helgen och om det vill sig kanske man skulle kunna grilla lite korv och ka lite pulka på söndagen... Det tål att funderas över...
:)
Ytterliger en fördel med snön är att barnen inte blir särskilt skitiga av att vara ute, det gillar jag. Idag hade dem inte varit ute på dagis med barnen oc min son var lite ledsen över det. Han gillar nämligen snö, inte vantar... Så jag gjorde ett försök att få honom att vara ute när vi kom hem, men tröttheten slog ut honom direkt och massor av gnäll förföljde mig då jag frenetiskt röjde väg på uppfarten.
Jag ska njuta av snön, och solen som lyser för en kort stund. Kanske kan vi få njuta av ett par underbara vinterdagar i helgen och om det vill sig kanske man skulle kunna grilla lite korv och ka lite pulka på söndagen... Det tål att funderas över...
:)
förbättring...
Jag ska nu förbätta min livsexistens genom att bedriva botgöring för alla de kakor och annat smskigt jag tryckt i mig under de 4 månader min lill älskling funnits. Jag hoppas genom detta få bukt på min fläsk-mage och mitt ont rotade samvete.
Hur denna botgöring ska gå till... Jo, jag har idag pulsat i snö i 1,5 timme med en aptung banrvagn... Och jag ska inom 30 minuter vara på gång för exakt samma procedur. jag har inte duschat eller gjort några förbättringar av mitt yttre under dagen, för jag anser mig inte vara särskitl berättigad till det - ikväll då jag har skottat av taket på garaget och dessutom garageuppfarten samt skickat in min film för jobbet jag söker, ska jag ta mitt citronvatten och sätta mig vid datorn och färdigställa cv samt personligt brev (somnade framför tvn igår).
I mina försök till förbättring ger jag nu totalt kalla handen till godis och kakor, dock är det svårigheter med saften, men jag ska ge det ett försöka och bäljar idag i mig oändliga mängder med vatten för att försöka återställa min vätskebalans.
På torsdag är det den 25 februari, nya Fitness finnsi butiken då och jag ska gå upp till konsum och inhandla den efter dagislämningen. Jag ska nog också fixa lite nötter att knapra på för annars kommer jag nog bli tokig.
Jag har rivit fram mina termobyxor, dock sålde jag mitt skidställ till min vän för drygt en vecka sedan så jag saknar en riktig jacka... Kanske kan det bli en morot att köpa en sån om 4 kilos nedgång... Fast jag hoppas ju att vintern ska vara slut, över och förbi innan det ska behövas... Jag håller nog modet uppe med motivet att en jacka mer eller mindre kan ju aldrig vara fel! Nu ska ytterklädernapå eftet 2 glas vatten till och energis dotter som styr runt på golvet. Under tiden jag väntar på mitt sällskap så ska jag minsann ta och skotta lite på garageuppfarten.
Snow is the shit... Still going strong?
Hur denna botgöring ska gå till... Jo, jag har idag pulsat i snö i 1,5 timme med en aptung banrvagn... Och jag ska inom 30 minuter vara på gång för exakt samma procedur. jag har inte duschat eller gjort några förbättringar av mitt yttre under dagen, för jag anser mig inte vara särskitl berättigad till det - ikväll då jag har skottat av taket på garaget och dessutom garageuppfarten samt skickat in min film för jobbet jag söker, ska jag ta mitt citronvatten och sätta mig vid datorn och färdigställa cv samt personligt brev (somnade framför tvn igår).
I mina försök till förbättring ger jag nu totalt kalla handen till godis och kakor, dock är det svårigheter med saften, men jag ska ge det ett försöka och bäljar idag i mig oändliga mängder med vatten för att försöka återställa min vätskebalans.
På torsdag är det den 25 februari, nya Fitness finnsi butiken då och jag ska gå upp till konsum och inhandla den efter dagislämningen. Jag ska nog också fixa lite nötter att knapra på för annars kommer jag nog bli tokig.
Jag har rivit fram mina termobyxor, dock sålde jag mitt skidställ till min vän för drygt en vecka sedan så jag saknar en riktig jacka... Kanske kan det bli en morot att köpa en sån om 4 kilos nedgång... Fast jag hoppas ju att vintern ska vara slut, över och förbi innan det ska behövas... Jag håller nog modet uppe med motivet att en jacka mer eller mindre kan ju aldrig vara fel! Nu ska ytterklädernapå eftet 2 glas vatten till och energis dotter som styr runt på golvet. Under tiden jag väntar på mitt sällskap så ska jag minsann ta och skotta lite på garageuppfarten.
Snow is the shit... Still going strong?
ett litet fetto...
Sitter här och känner mig som världens tjockaste, fetaste och störrsta människan i världen. Uscha! Inte sant kanske, men nu är det som så att det verkade so om det hände något på vågen förrut, men det gör det inte längre. Visst jag tränar, men det ger inte jätte mycket heller av någon konstig anledning. Mitt mål att bli av med bebisvalken känns LÅNGT bort - SUCK! Åh egentligen har jag inte motiviation för att orka med det här också, dock måste jag försöka.
Anledning till detta depp? Jo, jag kom hem hade just kört ett step-pass och kände mig inte riktigt hundra innan och hemma på tv:n går en film på mig när jag kör pass. Min mage ser hur stor ut som helst. Resten som dallrar kan jag ta, men att magen faktiskt var SÅ stor kändes illa. Nu måste det bli ordning på mat, dricka och träning. Imorgon trottsar jag vädetgudarna och går i rask takt till dagis och hem igen, sen hämtar jag på samma sätt. Noomi dör då inte av frisk luft vill jag lova och min röv behöver sannerlgen röra på sig. Kunde jag gå i 3 månder i höstast så ska det väl bara vara att fortsätta nu.
Jag oroar mig för att de där kilona som jag dragit på mig inte ska försvinna. Det känns hopplöst. Egentligen är det väl inte vad man väger som spelar roll, men det är ju den jävla siffran som man ser. Jag var ju flitig och köpte ett måttband och mäter mig runt magen. Ikväll ska jag göra ett litet "protokoll" som jag kan föra in siffror över hur det går för mig. Godis är från och med nu avskaffat, kakor är banlysta och chips ska vi inte prata om. Här med är det fajt mot mina 8kg som är missnöjd med. De ska bort innan sommaren, om jag så ska springa varenda dag!
Jag ska deppa med ett glas citronvatten medans jag skriver klart mitt CV och Personliga brev som ska in denna veckan till det där jobbet jag berättat om tidigare. Lite kul med något extra att pyssla med!
Jag ska försöka mig på att tänka positivt och njuta av livet, att jag är frisk och att mina brallor kommer sitta kanon till sommare, dock är jag besviken och över utvecklingen. Väldigt tråkigt att jag har så himla dålig karaktär, det krävs att jobba på den ordentligt.
Ibland måste man helt enkelt se livet som så att det finns de sm har det värre och mår sämre, frågan är bara hur illa...
Fat, but happy? No, not today...
Anledning till detta depp? Jo, jag kom hem hade just kört ett step-pass och kände mig inte riktigt hundra innan och hemma på tv:n går en film på mig när jag kör pass. Min mage ser hur stor ut som helst. Resten som dallrar kan jag ta, men att magen faktiskt var SÅ stor kändes illa. Nu måste det bli ordning på mat, dricka och träning. Imorgon trottsar jag vädetgudarna och går i rask takt till dagis och hem igen, sen hämtar jag på samma sätt. Noomi dör då inte av frisk luft vill jag lova och min röv behöver sannerlgen röra på sig. Kunde jag gå i 3 månder i höstast så ska det väl bara vara att fortsätta nu.
Jag oroar mig för att de där kilona som jag dragit på mig inte ska försvinna. Det känns hopplöst. Egentligen är det väl inte vad man väger som spelar roll, men det är ju den jävla siffran som man ser. Jag var ju flitig och köpte ett måttband och mäter mig runt magen. Ikväll ska jag göra ett litet "protokoll" som jag kan föra in siffror över hur det går för mig. Godis är från och med nu avskaffat, kakor är banlysta och chips ska vi inte prata om. Här med är det fajt mot mina 8kg som är missnöjd med. De ska bort innan sommaren, om jag så ska springa varenda dag!
Jag ska deppa med ett glas citronvatten medans jag skriver klart mitt CV och Personliga brev som ska in denna veckan till det där jobbet jag berättat om tidigare. Lite kul med något extra att pyssla med!
Jag ska försöka mig på att tänka positivt och njuta av livet, att jag är frisk och att mina brallor kommer sitta kanon till sommare, dock är jag besviken och över utvecklingen. Väldigt tråkigt att jag har så himla dålig karaktär, det krävs att jobba på den ordentligt.
Ibland måste man helt enkelt se livet som så att det finns de sm har det värre och mår sämre, frågan är bara hur illa...
Fat, but happy? No, not today...
dansa borde alla...
Jag har alltid haft en viss frökärlek till att dansa. När jag var liten hoppade jag runt framför radion och ha r väl fortsatt med det typ hela livet. Jag har gett min själv det bästa genom att gå danskurser och liknande. Önskat mig bort i diverse filmer om dans. Man kanju göra en LÅNG lista över filmer som gör att man drar på smilbanden och det rycker i fötterna.
Nu ska jag än en gång bosta mitt dansbehov genom att dra till Stockholm på The Last Bounce. Med mig har jag en oerfaren lite vän, men in i min värld med dans ska jag värva henne! Hur man man bara inte gilla att skaka rumpa?
Så mina vänner - detär dags att plocka fram dansattityden och värma upp inför en varm och härlig kväll i världens störrsta pingisboll 25/4!
Dance your as off!
Nu ska jag än en gång bosta mitt dansbehov genom att dra till Stockholm på The Last Bounce. Med mig har jag en oerfaren lite vän, men in i min värld med dans ska jag värva henne! Hur man man bara inte gilla att skaka rumpa?
Så mina vänner - detär dags att plocka fram dansattityden och värma upp inför en varm och härlig kväll i världens störrsta pingisboll 25/4!
Dance your as off!
pengarna trillar in...
Åh vilken önskan det vore om det sprutade pengar ur fickorna. Eller om man hade en liten hemlig burk som bara fylldes på. Jag skulle visst vilja vara riktigt rik med ett fett konto med tillhörande kort som man bara kunde dra lite när som och inte bry sig om jobb eller sånt. Det vore faktiskt riktigt trevligt, men egentligen är det alla de där vardagliga sakerna jag skulle vilja bli av med... Jobba är liksom roligt och att få lön tillhör ju en del av sporren. Dock är det dem där små grejerna som man skulle vilja ha pengar till, köpa en ny jacka för att den man har är ful... Ny skor för man sett skit snygga som lockar på uppmärksamhet. En ny sommargarderob... 10 timmar med en personlig tränare för att få ordning på fläsket. Ja, såna saker skulle jag vilja ha pengar till att spendera.
Iställer tar jag min slappa rumpa och åker till gymmet, kör en klass och får betalt för den... Kanske blir det i framtiden även pengar över till mig... Men i vilken ände ska jag börja på min "att ha" lista?
But, but, but...
Iställer tar jag min slappa rumpa och åker till gymmet, kör en klass och får betalt för den... Kanske blir det i framtiden även pengar över till mig... Men i vilken ände ska jag börja på min "att ha" lista?
But, but, but...
februariångesten...
Nu är den kommen, den stora, tunga, sorgsna ångesten över att jag inte riktigt lyckats ta mig samma och ordna upp mitt liv med allt osm jag önskar. Allt började med att jag skulle på ett möte idag och envisades med att rota i min garderob efter lite kläder att ha på mig... Jösses! Det skulle jag inte gjort! Det innebar att jag nu har provat mina allt för små byxor och återfått min ångest. Trotts att vikten är tillbaka i stort sett på vad den var tidigare, så kan jag inte skryta med att midjemåttet är vad det borde. Det är med andra ord dax för hårdhanskarna... Om jag bara orkade...
Saken är den att ja är livrädd för att bli för trött i kroppen så jag inte orkar med mina barn och mina pass. Jag känner en skräck inför detta. Nu är det dock ett måste!! Innan maj är till enda ska jag vara trind som en fura... Lite roligt tycker jag allt det låter, men något måste göras åt denna förslappade kropp där skinn och fett trängs om at få plats och musklerna skriker med sin frånvaro.
Mitt i min ångest glädjs jag dock åt att det har försvunnit 4 cm runt magen och att det inom en snar framtid ska vägas och kontrolleras även det. Nått bör ju ha hänt?
Med anledning av mitt byxprovande, så får jag på mig alla brallor, men det är slappmagen som tar emot. Det MÅSTE ju finnas ett bra sätt att minska på den också... Jag har et par ganska fina brallor som jag önskar sa sitta snyggt till sommaren, men då är det flertal cm och x antal kilo som ska vandras bort. Från och med imorgon blir det hårdare tag. Jag kan inte bara säga det, måste verkställa också!
Nu ska jag ta mig flera timmars skönhetssömn! Träna lugnt så hoppas jag på mer energi imorgon!
Love!
Saken är den att ja är livrädd för att bli för trött i kroppen så jag inte orkar med mina barn och mina pass. Jag känner en skräck inför detta. Nu är det dock ett måste!! Innan maj är till enda ska jag vara trind som en fura... Lite roligt tycker jag allt det låter, men något måste göras åt denna förslappade kropp där skinn och fett trängs om at få plats och musklerna skriker med sin frånvaro.
Mitt i min ångest glädjs jag dock åt att det har försvunnit 4 cm runt magen och att det inom en snar framtid ska vägas och kontrolleras även det. Nått bör ju ha hänt?
Med anledning av mitt byxprovande, så får jag på mig alla brallor, men det är slappmagen som tar emot. Det MÅSTE ju finnas ett bra sätt att minska på den också... Jag har et par ganska fina brallor som jag önskar sa sitta snyggt till sommaren, men då är det flertal cm och x antal kilo som ska vandras bort. Från och med imorgon blir det hårdare tag. Jag kan inte bara säga det, måste verkställa också!
Nu ska jag ta mig flera timmars skönhetssömn! Träna lugnt så hoppas jag på mer energi imorgon!
Love!
trötthet...
Tröttheten tar ut sin rätt i min kropp och mitt psyke. Känner mig helt färdig och oavsett om jag vill eller inte är det bara att amma bebis på natten och leka med älskade sonen på dagarna. Kan inte förstå när det ska lugna ner sig och jag ska kunna överta makten över mig och min kropp...
På något underligt märkligt sätt överlever man utan sömn, för lite mat och fastlåst med ett barn vid bröstet dygnet runt. Dock blir livet runt omkring lidande. Jag vet att det är en begränsad tid, men förstår omvärlden det? Kan omvärlden förså hur gärna jag vill ha ett vanligt socialt liv utan att behöva känna mig som en virrpanna? För får och kan jag åka iväg känner jag mig stressad över att jag nog behöver åka hem och amma. Är jag hemma och har möjligheter till att amma, då sover mn älskade dotter som en ljus eller leker själv. Det är endast då nödvändiga uppgifter för överlevnad behöver göras som hon påkallar uppmärksamhet i form av hög tjut och ilsk gråt.
Jag önska slänga mig på golvet och lipa. Jag önskar få dra täcker över huvudet och aldrig se ljus igen. Jag vill vila och vara pigg, men det är icke-existerande.
Låter jag gnällig? Ja, men det är jag. Jag är trött, orkeslös och utmattad. Du säger säkert - ja, men ta inte på dig så mycket då! Lätt för dig att säga, men livet kommer liksom inte vänta på mig. Oavsett så rullar tiden iväg och saker händer. Jag VILL att det ska bli som jag önskar och om det ska hända måste man jobba hårt för det. Så sömnen blir lidande... Men vad gör väl de om hunda år...
Over and Zzzzzz....
På något underligt märkligt sätt överlever man utan sömn, för lite mat och fastlåst med ett barn vid bröstet dygnet runt. Dock blir livet runt omkring lidande. Jag vet att det är en begränsad tid, men förstår omvärlden det? Kan omvärlden förså hur gärna jag vill ha ett vanligt socialt liv utan att behöva känna mig som en virrpanna? För får och kan jag åka iväg känner jag mig stressad över att jag nog behöver åka hem och amma. Är jag hemma och har möjligheter till att amma, då sover mn älskade dotter som en ljus eller leker själv. Det är endast då nödvändiga uppgifter för överlevnad behöver göras som hon påkallar uppmärksamhet i form av hög tjut och ilsk gråt.
Jag önska slänga mig på golvet och lipa. Jag önskar få dra täcker över huvudet och aldrig se ljus igen. Jag vill vila och vara pigg, men det är icke-existerande.
Låter jag gnällig? Ja, men det är jag. Jag är trött, orkeslös och utmattad. Du säger säkert - ja, men ta inte på dig så mycket då! Lätt för dig att säga, men livet kommer liksom inte vänta på mig. Oavsett så rullar tiden iväg och saker händer. Jag VILL att det ska bli som jag önskar och om det ska hända måste man jobba hårt för det. Så sömnen blir lidande... Men vad gör väl de om hunda år...
Over and Zzzzzz....
livet stora gåta...
Jag är inne i ett stim med bra grejer just nu. Saker vill liksom falla på plats och man får ganska mycket tid till eftertanke har jag märkt. En vän till mig och jag pratade idag då våra barn lekte om att att må riktigt bra, att hitta sin inre ro. Vi har samma värderingar där, vilket jag visste, men att vi skulle komma att prata om det hade jag inte väntat mig.
Enligt mig sitter hjärta, hjärna och själ samman. För att gör det enkelt för mig så resonerar jag på följade sätt... Hjärtat är min fysiska hälsa, den påverkar jag med träning, mat och sömn efter bästa förmåga. Den fysika hälsan kan man säga är lite materialberoende nästan. Den kräver sitt underhålla av diverse grejer.
Hjärnan mår som bäst då den får tänka på bra saker. Då man mår bra i hjärnan, det vill säga psyket känns livet lite lättare, rosigare och mjukare. Att underhålla sin hjärna gör man genom att stimuler "må-bra"-cellerna i huvudet. Detta gör jag genom att umgås med mina nära och kära, se mina barn skratta och mysa med min man.
Genom att ta hand om sig själv på bästa sätt pyskiskt och fysiskt mår själen bra, livet blir enklar, roligare och vänligare mot både sig själv och andra. Min vän och jag summerade vår lilla pratstund med att BALANS var A och O i livet. Då man hittar balans kan man göra allt, precis vad man vill.
Jag hoppas att jag är på väg mot balans och välmående på lång sikt. Jag har ingen större lust med en djup dal igen. Dock vet varje vuxen människa att hela livet går upp och ner, bara i lite olika höga och djupa toppar/dalar. Det är trist att säga att man väntar på något dåligt, men snart borde liksom dörren slå mig i ansiktet. Jag har hopp, dock saknar jag inte tvivel...
Sömn, träning, mat, att vara älskad och få älska gör mig verkligt lycklig och får mig att må bra. Att livet är en utmaning, jo det är det. Med risk för att låta religiös vill jag också på peka att vi har alla ett val att göra, tacka JA eller NEJ till livet. För varje djup dal som kommer på vår väg får vi ta ställning till hur vi ska bemöta denna motgång. Det ska bli ett mål under 2010 för mig, att jobba bättre med mina dalar, att kanske fundera en extra gång på hur jag tacklar mitt liv...
Ikväll ska jag bemötta min trötthet med sömn, men först ska min hungriga mage mättas!
Hugs!
Enligt mig sitter hjärta, hjärna och själ samman. För att gör det enkelt för mig så resonerar jag på följade sätt... Hjärtat är min fysiska hälsa, den påverkar jag med träning, mat och sömn efter bästa förmåga. Den fysika hälsan kan man säga är lite materialberoende nästan. Den kräver sitt underhålla av diverse grejer.
Hjärnan mår som bäst då den får tänka på bra saker. Då man mår bra i hjärnan, det vill säga psyket känns livet lite lättare, rosigare och mjukare. Att underhålla sin hjärna gör man genom att stimuler "må-bra"-cellerna i huvudet. Detta gör jag genom att umgås med mina nära och kära, se mina barn skratta och mysa med min man.
Genom att ta hand om sig själv på bästa sätt pyskiskt och fysiskt mår själen bra, livet blir enklar, roligare och vänligare mot både sig själv och andra. Min vän och jag summerade vår lilla pratstund med att BALANS var A och O i livet. Då man hittar balans kan man göra allt, precis vad man vill.
Jag hoppas att jag är på väg mot balans och välmående på lång sikt. Jag har ingen större lust med en djup dal igen. Dock vet varje vuxen människa att hela livet går upp och ner, bara i lite olika höga och djupa toppar/dalar. Det är trist att säga att man väntar på något dåligt, men snart borde liksom dörren slå mig i ansiktet. Jag har hopp, dock saknar jag inte tvivel...
Sömn, träning, mat, att vara älskad och få älska gör mig verkligt lycklig och får mig att må bra. Att livet är en utmaning, jo det är det. Med risk för att låta religiös vill jag också på peka att vi har alla ett val att göra, tacka JA eller NEJ till livet. För varje djup dal som kommer på vår väg får vi ta ställning till hur vi ska bemöta denna motgång. Det ska bli ett mål under 2010 för mig, att jobba bättre med mina dalar, att kanske fundera en extra gång på hur jag tacklar mitt liv...
Ikväll ska jag bemötta min trötthet med sömn, men först ska min hungriga mage mättas!
Hugs!
beroende...
Jösses så lätt det är att bli beroende av att spela spel. Hittade ett spel på facebook som jag fördrivit tiden med ikväll medans mannen letat efter en massa skolarbete och vi har städat i kontoret. Har precis avslutat en sista runda för kvällen och måste nog gå och amma lilla dottern som vaknar när som helst. Man får skit ont i handlederna av att sitta på rumpan och skjuta bollar på datorn i 2 timmar.
Imorgon så ska jag ta och göra slag i sak och hoppas på att min chokladberoende går att bota... Man kan ju önska! Att jobba på sin karraktär är besvärligt så fort det finns gotterier tillgängliga. Men så smaskigt med en liten kaka eller två...
Imorgon ska jag göra ett vattengympapass till filmningen nästa helg, sen ska hag köra BodyStep som varje onsdag och på kvällen ska vi baka matmuffins. Fullt ös. Vet inte om jag är så laddad just i detta nu, men några timmars sömn kan ju alltid göra sitt till.
Sleepy!
Imorgon så ska jag ta och göra slag i sak och hoppas på att min chokladberoende går att bota... Man kan ju önska! Att jobba på sin karraktär är besvärligt så fort det finns gotterier tillgängliga. Men så smaskigt med en liten kaka eller två...
Imorgon ska jag göra ett vattengympapass till filmningen nästa helg, sen ska hag köra BodyStep som varje onsdag och på kvällen ska vi baka matmuffins. Fullt ös. Vet inte om jag är så laddad just i detta nu, men några timmars sömn kan ju alltid göra sitt till.
Sleepy!
som det startade...
Jag har fötts med en fantastisk gåva - att göra och utfärda listor. Det är min egna lilla specialite kan man säga. Idag har jag beslutat mig för att skriva ner en ny färsk lista över saker som jag ska ta tag i under kommande veckor. Jag måste ju för jösse namn göra saker nu när jag har fått mig en dröm-mys-soffa.
Det är mysigt med allt som finns att göra och ju mer jag funderar på det ju mysigare blir det. Ibland kan man ju känna sig en smula stressad, men det finns ju ingen anledning till det. Mamma och pappa har varit såna guldklimpar mot oss och hjälpt oss med huset i massa. Egentligen borde vi väl lägga pengar på isolering... Mene n soffa kännsi nuläget som en bättre prioritering. Säkert blir det både tid och pengar till isolering... Dock inte alls så roligt, trotts nödvändigt.
Alla mina projekt statar alltd ut varandra, min hjärna hittar på alla grejer då den har tråkigt. De är fantastiskt, men det startar lite för många ibland. Jag hoppas på att kunna njuta av barnen i sommar, att få sola och bada en massa och njuta av livet innan höstens allvar ska komma ifatt oss.
Strong and long!
- Skriva mina hemuppgifter till de kurser jag så flitigt läser...
- Röja ur min garderob på massa skit
- Sälja av kläder, grejer som vi inte använder
- Beställa fotografier för att sätta i mina nymålade ramar
- Sortera och organisera upp mina olika pass och utbildningspapper i pärmar och mappar...
- Måla lilla skolbänken + stol till Viggo
- Måla pall till hallen
- Röja upp i tvättstugan och måla klart den... Kanske sätta upp lite "frost-film" på fönstret och eventuellt kakla...
- Fixa sänghimmel till Noomis rum, kudde och gardiner... Sätta upp hennes spegel, rullgardin, krokar och fixa till det...
- Sy och sätta upp mitt draperi i korridoren
- Plantera om alla växter... Eller be mamma hjälpa mig med det projektet är nog bättre...
- Göra klart på kontoret - mäta och räkna på överskåp (hur många och vilken storlek), lampor på plats, sladdar med uttag med mera...
Det är mysigt med allt som finns att göra och ju mer jag funderar på det ju mysigare blir det. Ibland kan man ju känna sig en smula stressad, men det finns ju ingen anledning till det. Mamma och pappa har varit såna guldklimpar mot oss och hjälpt oss med huset i massa. Egentligen borde vi väl lägga pengar på isolering... Mene n soffa kännsi nuläget som en bättre prioritering. Säkert blir det både tid och pengar till isolering... Dock inte alls så roligt, trotts nödvändigt.
Alla mina projekt statar alltd ut varandra, min hjärna hittar på alla grejer då den har tråkigt. De är fantastiskt, men det startar lite för många ibland. Jag hoppas på att kunna njuta av barnen i sommar, att få sola och bada en massa och njuta av livet innan höstens allvar ska komma ifatt oss.
Strong and long!
