det kommer fler...

Det kommer fler dagar i en liv än man minns och jag har alltid önskat att kunna minnas alla dagar - det går bara inte! Jag kommer inte ens ihåg vad jag gjorde igår... Det är helt hopplöst att amma och vara mamma på det sättet. Det spelar liksom ingen roll hur jag gör för mina hjärna har packat sin väska och rest till sydligare breddgrader. Kvar finns lite dammråtor som försöker hålla ordning på mitt liv...

Det fungerar sällan med dammråttor, och jag glömmer både det ena och det andra. Att sitta och prata med kompisar är liksom hopplöst, de som inte har barn måste sannerligen tro att jag är puck i huvudet för jag kan inte hålla mig till en sak att prata om, pratar vi om annat hoppar jag tillbaka till ngot annat att prata om och blir jag avbruten kommer jag sannorligt inte minnas vad vi pratat om. HOPPLÖST!

Min kalender är den som får styra mina dagar, utan den kan jag ge upp och lämna in. Den är helt fullklottrad med grejer som ska göras och som har gjorts. Att jag minns att det är onsdag och att jag ska till frissan har jag min älskade kalender att tacka, utan den mina vänner skulle jag vara helt lost och sannerligen i stort behov av en lots...

Minns jag mitt lösenord, kommer ihåg vägen hem efter frissan och inte glömmer ett barn någonstans eller förvirrar mig på gymet efter mitt pass så hörs vi väl mer senare...

You never know!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0