mellandag 2 = ilskbaggar, rövont och cardiosvett

Jag vaknar långsamt och inser att huset är tyst.
Det är en underbar känsla, åh jag sträcker på mig och får för en gång skull väcka kroppen ordentligt innan jag måste studsa upp ur de varma bolstren.
Tystnaden håller i sig dryga 30 minuter och är veckans hittills skönaste minutrar.
Jag har hittat träningsvärk lite överallt, främst i mina ben.
Jag kan gott gå på hårdare på rygg och bröst, men framförallt magen.
Det känns, men långt ifrån jobbigt.
Det är bra!
Träning behöver stegras, jag har inte orka att gå i en vägg en gång till så jag tar det i lite lugnare tempo den här gången.
Jag gjorde även en invägning igår... SUCK!
Det var inga minus på den vägen, snarare 1,5kg plus.
Dock väntat och inte lika mycket osm jag kanske hade trott.
Från och med igår skriver jag träningsdagbok igen.
Det är ett bra sätt att komma ihåg vad man gjort hur det kännts.
Fungerar det man gör vill man ju minnas det, funkar det inte kan det ju vara bra att inte göra samma sak en gång till.
Idag ska jag driva på svetten ordentligt.
60 minuter kondition på löpband och stepbräda väntar.
Mitt stilla sinne behöver träning då mina små barn verkar ha vaknat på helt fel sida.
ILSKBAGGAR är dem!
Nu kör vi lite lunch och sen lite Leos Lekland.

Mellandag 1 = avklarad

Dagen efterlämnar sig en skön trötthet i kroppen.
Mina ben darrar som asplöv.
Bröstet är ganska ömt och ryggen trött.
Magen kommer defintivt svida mer imorgon.
Jösses så roligt det vara att köra slut på sig själv på gymmet.
Nu bara måste jag träna MER av denna sorts träning.
Eller egentligen behöver jag nog mer av all träning.
Kanske handlar det om kontinutet...
I vilket fall som helst känns det underbart att kommit igång.
Jag är dessutom för firande av alla slag saker man kan fira.
Jag firade min återfunna träningsglädje med att shoppa ett snyggt linne och en fin kofta.
Vi får se vad det blir nästa gång jag behöver fira :-)

laddning - 1:a mellandagsträningen

Idag ska det mellandagstränas.
Jag sitter här och laddar för det och för handling på Maxi samt städning av huset.
Jag har som plan att köra styrka på dem stora musklerna under passet.
Det blir ben, rygg, bröst, mage.
Som bonus ska jag sola och jag hoppas på lite minimassage på axlarna... Har SÅ ont närmligen.

Maten idag är proteinbaserad;
Frukost - skinka och röbetssallad
Mellis - clementin med barnen
Lunch - rostbiffsallad med kalla rotfrukter, thé och en pepparkaka
Mellis - proteindrink (blåbär) ed mjölk
Middag - kycklinggryta med sallad
Kvällsis - en kopp thé med mjölk

Imorgon blir det cardion 60 minuter.
Jag ska försöka ta mig iväg ganska tidigt till gymmet med kidzen...
Kanske hinner jag med lite BodyStep och Step med.
Annars nöjer jag mig med crosstrainer och löpband.
Det gäller att ladda ordentligt.
Sömn/vila, mat, träning, mental peppning - A&O till ett gott liv!
Ikväll blir det tidigt i säng, kanske kroppen känner sig piggare och huvudet gladare.

bulkande

Att bulka är att lägga på sig en större kroppsvikt, fett och muskler blandat.
Efter detta deffar man har jag hört.
Jag bulkar över jul, det är nyttigt tror jag...
Imorgon ska jag springa 30 minuter...
Om jag överlever återkommer jag :-)
Ikväll och imorgn är dem sista bulkardagarna.
Därefter följer träning, vettig, proteinrik kost, mental träning och god sömn.
Jag har med all säkerhet lagt på mig ytterligare ett kilo under denna vila, men det får vara värt det.
Jag använder väl vinterjacka, mysbrallor och svettas igenom de närmsta veckorna.

För att man ska komma någon vart med sin träning gäller det att vara motiveras. Man behöver bra mål, långsiktiga samt kortsiktiga.

Långsiktiga
1, Springa en mil
2, Egenträna 3 ggr/vecka
3, Gå ner 10 kg i vikt (midsommar vore rimligt)

Kortsiktiga
1, Gå ner 3 kg till 5 februari
2, Sova 7-8 timmar/dygn
3, Ordnat matschema varje vecka
4, Träna minst 30 minuter varje dag

SÅ;
VAD GÖR VI?!
NU KÖR VI!!!

uppladdning för dopparedagen

Jag kör cardio och styrketräning i ett.
Jag gör träning osm bara en mamma kan göra den.
Jag springer genom IKEA med en 1-åring ylande i vagnen och en 3-åring som kryssar framför vagnen med jämna mellanrum. Han kan hoppas att hälsenorna håller, tänker jag!
Jag shoppar på rekort-tid, baxar ut oss alla i den lätta snöstorm som anfaller Kalmar på dan före dopparedagen.
In med grejerna, snörall genom parkering och hem till en totalt igensnöad tomt.
Skottandes frenetiskt medan grannarna tjitttjattar bakom häcken.
BÄRA in två sovande barn.
SLÅSS med vinterkläder och ner i sängen med båda.
UT!
Vi har definitivt gården gud glömde.
J-LA vad snö det kommit och kikar man uppåt ser det oroväckande ut vid taket...
Stålmorsa kanske ska bli mitt nya namn?
Vad gör man inte för familjens säkerhet...
Upp på taket, halt så in i h-vete.
Skotta ner snö på den nyskottade terassen, kämpa mig ner igen och börja om från början med terassen.
Snö är fint, vitt och rent i många lägen.
MEN snö är tungt, opraktiskt och blött när man har barn och hus.
Den här vintern är med all säkerhet guds straff för att folk gnällt i flera år om att vi aldrig har vita vintrar eller jular samt att barnen inte får åka pulka.
Jag ser då inte fler ute i pulkabacken i år än tidigare - dem är lata och vill bara gnäll!
På med ullsockar och långfills, ut i backen och ränn med kidzen så sover ni alla gott till kvällen.
Det finns INGA dåliga väder, bara DÅLIGT med kläder!!!
Nu fortsätter jag eftermiddagen med att storstäda huset, hänga tvätt, slå in julklappar, byta sängkläder i kidzens sängar, duschar, pynta mig och sen får vi GOD middag hos GODA vänner.
GOD JUL!

2011, är det nyheternas år?

Oj vilka planer det smids här!
Jag är så upptagen med allt planerande att jag helt har glömt bort er, men nu ska det uppdaterad lite tänkte jag.

Jag har blivit med träningskompis...
Eller ska jag säga att jag har fått mig en rejäl utmaning?
Well, det kommer bli roligt och jag ser fram emot att ha lite vettig styrketränign att ta tag i.
Jag är KLEN, men vid gott MOD.
Dock känner jag att under julen ska jag fokusera på min egen kropp, det vill säga träna, äta, sova och njuta.
BALANS är ett nyckelord och visst kan det gå att hitta den på 3 veckor!?

Jag har tagit ett beslut om att gå en utbildning i juni.
Vi ska jobba för att få in det på jobbet, kanske kan man få en del av utbildningen betalt...
Under våren blir det mycket repetition av muskler, fästen, ursprung, skador, behandlingar, maskiner, fria vikter, belastning med kroppen.
Jag kunde nog inte fått ett bättre besked denna dagen, samt att delar av ledningen anser det vara en mycket god idé. WOW!

Sen jobbar min underbara Mija och jag på en, som för ser ut att blir en mycket ljus FRAMTID.
Alla saker har sin tid, men i mitt fall brukar det aldrig vara jämna plågor.
ALL OR NOTHING!

22.00 checkar jag ut från denna byggnad.
Jag signar på för 3 veckors "ledigt" med träning under den egna piskan.
BodyStep, Step, BAS, BodyPump, gym och löpning står på schemat.
Jag bara måste klara 12 armhävningar på tå efter jul.
Just nu är jag en KATASTROF, men ge mig lite tid så ska lullet bort samt musklerna växa.
Ledord - PROTEINER i massa.

Denna veckans träning är lite ynklig: BodyStep 1 pass, BAS 1 pass, Löpning 5 km, Promenader 2 stycken á 5 km men bättre än ingen :-)

Fredag morgon startar min familj med bad och frukost i simhallen, vad gör Ni?

GOD JUL!!

börja om från början

Snart är det nytt år och jag ska lägga 2010 bakom mig. Jag har insett att ska det ske så sker det på en och samma gång. Allt jävlskap som tänkas kan sker på oavsett hur mycket man än förbereder sig. 3/4 av året och ite till har jag klarat mig fantastiskt bra, men det kör liksom ihop sig på slutet - som vanligt! Det får bli med uttrycket det är inte hur man har det, utan hur man tar det jag går vidare med livet.

Jag är fantastiskt bra på att älta sönder saker. Knner du attdu har svårt att verkligen komma till djupet med ett problem? Fråga mig så kan jag vända och vrida på saker och ting i timmar. Ja, självklart ska jag förbättra det, men vet Ni? Det är inte den enklaste grejen man kan göra. Jag är liksom framavlad för att vara syniker åh att ändra på det kommer ta tid. Men jag ska försöka! Tro mig, det är dax att välja sida med hull och hår.

Under det komman året ska jag också jobba på min viktminskning. Den första boosten av de första minus 5kg har börjat lägga sig och jag känner att det behövs mer. Det finns framför allt mer att ta av. Jag ska bränna fett så in i h*vete! Hur? Tja, mer styrketräning som är TUNG, mer konditionsträning till exempel löpning i 60 minuter. Det vore verkligen fantastiskt och jag tror verkligen det skulle göra skillnad. Jag vill ha minus 5kg till. Det vore amazing om vågen byte siffra på 10-talen, då kommer jag börja gråta av lycka (åh fråga inte mig varför).

Jag ska också göra verklighet av en PT-utbildning så jag kan ta ett steg ut i egenföretagarvärlden, det vore otroligt kul att ta sig vidare. Naturligtvis finns det 1000-tals med små planer - SPÄNNANDE! Åh jag längtar som vanligt efter det nya året och nya utmaningar.

Jag har haft ett fantastiskt 2010 under vilket jag känner jag har kunnat utveckla mig, letat mig tillbaka i fysisk form, mentalt arbetat med ro och tid för familjen.

Under 2011 ska vi i familjen hitta en bra rutin för alla i familjen. Bättre mat, bättre träning, bättre ordning. Veckomatsedel via ICAs Billiga Veckan, städning med hjälp av Rut, träning med stöd från underbaraste föräldrarna. Vi inväntar ett fantastiskt år åh jag ska ta mej tusan ner dem sista kilona i vikt - det lovar jag er! Bra träning och bra mat kommer ge resultat. Pusch och pepp, motivation och engageman. Ledord som gör vägen lättare och bättre. Välkommen år 2011!


vitaste vit gör själ och hjärta varmt

Älskade sonen rusar in till mig åh skriker upphetsat: "Mamma, det är snö! Jag ser att det är snö, jag kan åka skidor mamma. Mamma, det är snö, SNÖ!"
Att jag svara med Mmmm är odugligt åh han drar mig i armen frenetiskt.
-Kom mamma, du måste se. DET ÄR SNÖ!
En genomträngade blick från honom får mig att ta mig ur sängen och vi står i tv-rummet och ser ut på snön som virvlar runt på gården. Fantastiskt vacker, pudrigt, mjukt och mysigt.
Raggsockar på, lite mysfrukost med ungarna och MASSA kläder på för att bege oss mot dagis.
Lilla dottern ser på snön med skeptisk blick då ytterdörren öppnar sig. Försiktiga steg ut på terassen och pladask på magen med efterföljande ilvrål. Nä, snö gillade hon inte än. Armarna sträcks mot mig och jag får bära henne mot bilen. Sonen ser ut som en snögubbe då han slängt sig på gräsmattan och rulla runt.
Innan 9 på morgon har vi gjort oss bekanta med snöyran. Jag inser att jag behöver ett par nya vinterskor annars kommer det bli en ilsket kall vinter som följer. Åh om jag tar mig till Aneby/Jönköping på fredag behöver jag nog verkligen vinteranpassade skor för där har de snö som heter duga.

Pulsandet i snö är verkligen alternativ träning. Jag sitter i mitt kök och lyssnar på en aerobicskiva för att göra lite kul till kvällens BASpass. Lite 70-tals moves, men musiken är inte så super. Nåja, det ordnar sig alltid :-)
Igår var det lite styrketräning - axlar och bröst på gymmet. Mot all förmodan kul dock är jag svag som en liten... Hmm... Ja, svag var det. Sen körde jag BodyStep-pass på kvällen - jobbigt och inte lika motiverad som vanligt. Jag hoppas det ska vända tills det är dax för kvartalerna i helgen, eller så vänder det då.

Psyket har fått sig en rejäl törn denna månaden som varit. Jag har bestämt mig för att stå på egna ben, jobba hårdare än någonsin mot mina mål. Inte kommer det trilla framgångar i huvudet på mig? En underbar vän till mig peppade mig med så fina ord igår kväll, åh jag tänker våga. Om man inte hoppar kan man ju inte trilla! Att ta sig ur onda cirklar är svårt, åh ofta känns det som om att det behöver bara bli lite för mycket i den ena vågskålen så faller man direkt mot botten och allt rasar. Fina vänner puttar så hårt dem orkar åh visst finns det ljus i tunneln. Jag har hittat tillbaka till kärnan och ska jobba mig upp igen. Att ställa livet på sin spets och verkligen granska vad man håller på med är nyttigt. Ifrågasättande utifrån ska ge driv, inte dra ner. Styrkan att hitta tillbaka måste komma innifrån. Med lite vacker, vit snö runt omkring, positiva påhejningar på älskade vänner och familj, inre stålsättning bygger framtidstro och hopp.

Ha en underbar dag! Sänd ett leende utåt så skall du mottaga tusenfaldigt :-)

varierande träning

Jag må vara en smula galen, men dock inte helt ifrån vettet. Idag öser det ner från den gråmulna himlen och min tilltänkta löprunda blev inställd. Istället tar jag tag i alternativ träning. Mest är det hjärnan som får jobba då man skriver simlärartenta och städar. Det är nyttigt att ge hjärnan lite att arbeta med. Jag ger alternativ träning ganska högt betyg och vet att kroppen ska få sin dos öven denna veckan.

Varierad träning gör också att motivatione ökar inför nästa lite hårdare pass. Imorgon tänker jag dynga skiten ut min kära steppare - you just waith and see!

Till helgen blir det en tripp till Jönköping för fika med den bästaste, sötaste Helena och mysa med hennes små prinsar. Vi ses allt för sällan, trotts att Jönköping/Aneby inte är så väldigt långt borta. Jag hoppas få en smygtitta på hennes lillasysters nyrenoverade hus åh på lördagen ska vi avnjuta maxad träning i form av kvartalsutbildningar i BodyPump och BodyStep, kanske avslutar jag dagen med BodyBalance - återstår att se!

Jag ska fortsätta med mina små projekt. En smula irriterad är jag över att sonen ytterbyxor är borta sedan förra veckan. Jag funderar på hur svårt det kan vara att hålla ordning på grejerna - men åh andra sidan hur svårt är det att komma iväg och träna?

imorgon jag ska:

  1. gå till en fotbutik och göra avtrycka? till ett par egna anpassade fina sulor till skorna.
  2. fila, olja och måla mina naglar
  3. slänga en massa gamla träningskläder!
  4. äta hälsosam lunch med någon som vill...
  5. försöka få tag på det nya aerobicpasset och skriva ner blocken, beställa någon hip 70-tals musik
  6. knåpa ihop ett step-pass med 3-4 block

cykelträning

Jag har cyklat idag, det är träning ska ni vet. jag har två kidz om ni mot all förmodan har missat det åh den ena väger in på dryga 16,5 kg. Den andra vägde sist vi kollade 10,5 kg. Sammanlagtt blir detta 27 kg barn i livlig form med massa olika invändningar mot det mesta.

Dessa två guldgryn placerade jag i vår fina och ännu inte allt för använda cykelkärra och tog en tur med till en bekant. På vägen hem cyklade vi en "liten" omväg och tittade på vattnet. Kan tyckas mysigt, men 27 kg hängandes efter är MYCKET och jag gillar inte ens att cykla normalt. Svettigt och konstigt, men en smula puls ändes och lite öm i baken blev jag - NICE och får duga som dagens träning.


oddset...

Vad är oddset för att en hyfsat välplanerad liten träningstuné ska sluta i ett större projekt för en halv släkt? I mina fall är dem ganska stora!

I fredags 13.30 startade en Toyota Corolla sin färd de 45 miln norrut mot den stora staden med de många ljusen. Tre vackra, begåvade och fnittriga brudar placerade sina välsvarvade rumpor på bilens mjuka sitsar och skvallrade loss. Fantastiskt smidigt hela vägen trotts mindre lyckade försök till vägval, ett par olagliga trafikförseelser samt det påfallande höstmörkret som gjorde passagerarna lite slitna.

Väl anländna till ljuva Stockholm och den annars sommarvackra skärgårdsidyllen Vaxholm började ett mindre krången. Vår kära Toyota C. hackade, hostade och lukta plötsligt bränd olja - vad gör man? I hopp om att det var endast vila vår kära vita springare behövde, parkerades denne för natten och sömnen infan sig snabbt då huvudet fick kontakt med kudden.

En smula dystert höstväder möter de pigga, träningssugna pinglorna lördagsmorgonen och en känsla av stort olust gnolade i magen hos mig vid tanken på vår vita springare. Frukost, piffande, ihop-packning, hejdå-kramar och iväg mot AlltFörHälsa-mässan och Best Of The Best-convention... Men vet Ni?! Bilen hackar, hostar och mår inte alls bra. Lampor lyser i bilen och mitt hjärta rusar. What! Telefonsamtal till diverse människor klocka 7 på en lördagsmorgon för att diagnostisera vår trogna vän. Ingen vet vad som kan vara fel och sannorlikheten för att vi ska kunna lösa problemet själva verkar mindre troligt.

Resan mot Älvsjö är fylld med traffikarbeten, oljelukt, telefonsamtal, darrningar, desperation och ångest. Väl framme, 130kr fattigare på parkeringsavgift och stressade till tänderna ligger tårarna inte långt borta. Vad är oddset för att man ska lyckat ta hel j-la fel bil?

Parkerad och sliten står vår kära springare utanför Älvsjös Östra Entre hela lördagen och framåt skymmningen dyker det upp en snygg, piffig, stark Volvo XC90 (tror jag är rätt iaf.) med plats på ett släpp för den tapprta, vita springaren. Tränings-tjejerna pustar ut i Volvons skinnstolar och slappnar av. Det kan liksom bli lite väl mycket spänningar på en dag, åh vad är oddset för att detta händer i verkligheten?

restarter

Med buller åh bång rivstartade jag torsdagen med att röja av gymmet, duscha och piffa till mig, köra lite uppföljningar på gymmet, VWO-pass inna lunch, luncha med en jobbarkompis oc prata med mannen, urgulliga damer på provträning. En av dem var till och med rädd för maskinerna för de såg otäcka ut - världens sötaste kruttant!

Springa till bilen, dagis och hämta, pizza, tvättmaskin och däckbyte. Ladda om för kvällens VWO och om jag hinner packa lite gejer inför morgondagens lilla resa till Stockholm.

Jag ska försöka somna innan 22 ikväll, jag är helt färdig. Psykiskt utmattad, lite smått ledsen och känner att lite kul träning ihop med taggade människor är vad jag kan behöva. En fin Goodi-bag hoppas jag på åh supernice skor.
Imorogn måste jag hinna med att ringa 5 olika samtal med. Stressad? Nä, hur kan man tänkas vara det med två guldklimpar, älskad man, slitigt jobb, tusen pass att träna in, vänner att mysa med, vänner att hinna ringa... Livet är fantastiskt underbart och bjuder verkligen till utmaningar. Jag är förvånad hur mycket man pallar, åh ska försöka att göra verklighet att av njuta mer av livet 2011.

Puss, kanske hörs vi innan dagen är till enda... Jag får bara inte glömma betälla proteinpulver av Stefan med... Faan, hur ska man hinna!?

underhållning

Jag ska idag göra lite underhållning av min arma, febriga kropp vilken säger ifrån då jag för dryga timmen sedan lämnade ina guldklimpar på dagis och promenreade hem. Hjärtat rusar iväg och just i detta nu känner jag mig lite yr. Det är nog bäst jag försöker sova en stund, kanske kan man unna sig en varm dusch och lite mjukgörande lotion... Något gott att äta, varm thé, film och filt får vara dem stora planerna.

Jag tror på att lyssna på kroppen, då mår man bäst. Jag läste en artikel om Annika Jankell igår och det fick mig att fundera på hur man lever sitt liv. Man måste hitta sin väg i livet, sin tro och sina värderingar och på något sätt bygga upp sig innifrån. Annika Jankell lever ett liv som för mig känns som en fot i var land av ytterligheterna, men hon har balans. Det bli lagom dos av allt. Sverige är ju ett lagomland, kliver man utanför ramarna hamnar man i blåsvädret. I hälsans land finns det inga ramar förutom dina egna. Ibland kan det vara nyttigt att kliva utanför sina ramar och se på sitt verk. Att utvärdera sitt liv och hitta nya vägar för att komma vidare.

Jag ska leta fokus inåt, hitta tillbaka till mig själv och ser vart vi är på väg. Hur hittar man balans? Känns som en stor fråga, övergripande om livet. Jag ska börja med underhåll av mig själv och jobba bort den onda klumpen i magen.

Det kommer över mig...

Träningslusten riktigt suger sitt grepp om min arma förvirrade sönderammade hjärna. I detta nu finns det till och med en längtan efter att ut och springa... Jo, jag vet, helt MÄRKLIGT! Jag laddar om inom mig för att ta mig mot mina mål. Jag ska focusera, skapa en realistisk målbild och dedikera min tid till träning i svettets namn.

Fettförbränning!
Proteiner!
Sömn!
Motivation!

4 starka ledord som grepar om mitt liv fram till nästa viloperiod över jul. Jag har 5 kg kvar till mål. Åh trodde du jag var klar då? Nä, då är det fettprocent som räknas, muskelmassa, styrka i axlar, bröst, rygg med mera. Det finns att jobba på åh underbart är väl det.

Vägen till att vara färdig är oändlig men fantastiskt rolig när an har motiverade och engagerade människor runt sig. Jag ska satsa - FatMama goes Fit! åh om 2010 har varit fantastiskt ska Ni se vad 2011 gör med livet :-)

liten fundering

Jag har en fundering...
När man tränar och stressar sin kropp på gränsen, hur länge orkar kroppen då att hålla på?
Svaret är säkert individuellt, men borde handla om återhämtningstid tänker jag. Med tillräcklig vila och mat bör kroppen kunna köra hårt igen och igen och igen.
Hur kommer det sig då att det går åt pipsvängen mångt om mycket?
Jag kanske helt enkelt behöver vila min kropp mer, men träna mer effektivt de pass jag tränar...
Frågan är då hur man skulle kunna undvika dipar...
Personligen är det alltid så att jag kör runt 5 veckor hårt, sen vill varken kroppen eller psyket mer. TRIST!
Jag "vilar" lika länge, sen är vi igång igen. Så snurrar det på. Succesivt blir de verkliga tränings
veckorna tuffare och en aktiva viloperioden lite mer aktiv. De går sakta.
Vilken funktion är det i kroppen som säger nej?
Varför säger den nej?
Är den utarmad?
Missar jag något med maten?
Tränar jag fel?
Beror det på psyket?
Är min mentala spärr så låg?
Jag ska sova på saken, just nu kan jag inte annat än låta saker bero och lyssna på en "vuvvig"kropp som ber om sömn, mat och fötterna i högläge.

Rosa All Over

Nu är dagens fantastiska träning gjord.
Ett underhållande, presentfyllt och svettigt Body Step-pass i ROSA.
34 stycken entusiaster brudar svettades tillsammans genom 13 underbara låtar.
Rosaklädda med massor av humor tog vi oss tillsammans an den där Reebok-brädan med hull och hår.
Nu sitter jag framför tv, fortfarande svettig, men trött och glad.
Jag har fått i mig lite KVARG och vatten.
Nu är det duscha, dricka lite vatten till och sen SÄNGEN!
Tack godingar för en bra dag :-)
Sonen mår prima, somande fridfullt i sin sjukhussäng och jag längtar efter honom.

hur gör vi nu?

Hur gör man när magen ser ut som om man är gravid igen och allt man ser är dessa j-la smaskigheter överallt? Det känns som om helvetet har ramlat över mig, jag är bara sugen på massa gotter hela tiden åh det finns inget hemma. Det finns ingen anledning att stoppa en massa grejer i munnen som senare omvandlas till fett vilket placerar sig på magen.

Så vad gör man nu? Hur kommer man över denna eviga saknad och funderadet över/på choklad, kakor, bullar, kex. Jag stålsätter mig, jag tränar, jag dricker mängder av vatten och denna veckan ska vi i alla fall inte upp.

På något sätt var det super enkelt dem 5-6 första veckorna. Sen en lite släng av stress, sjukdom och annat så sitter man här med en saknad av sin tidiga positiva inställning till att ta sig neråt med vikten och bli en mer fit-mama.

Alltså behövs det en plan. En plan som går att verkställa. Jag är väl medveten om att det ofta förekommer undanflykter i alla dess former på den här bloggen. Dock, denna veckan är det fullt ös tack vara kommande HalloweenParty. Nästa vecka är det höstlov och i begynelserna hade jag som tanke att vara helt ledig från jobbet för att ta det lite lugnt. Nu ska jag vidarutbilda mig och blir SIMLÄRARE på riktigt. Super, super kul. En smula nervöst är det dock eftersom jag fortfarande har ont i mina öron. Hoppas det ska gå över.

Idag har jag instruerat ett BAS-pass på jobbet. Det gick över förväntan, till och med roligt tyckte jag. jag har ju haft så himla svårt för att få ihop den sista delen, men det var över förväntan. Jag som inget hinner öva, då blir man jätteglad när passet går så bra och kunderna är så himla glada, leende och positiva.

En lite fattig frukost, lax och pasta till lunch, kassler med champinjoner till middag, vatten över hela dagen och en varm kopp thé med mjölk som kvällsfika. Nog borde deta vara okej för att tränat så lite och shoppat så mycket ;-) Imorgn är det dax för ROSA BODY STEP. Jag laddar med lite gamla låtar som är tjejiga, det kommer bli toppen!


minus, minus...

Jag är i en mindre svacka med förkylningar, huvudvärk och allmänt gnäll. Åh jag fikar, myser och trycker i mig lite väl mycket gott. Det bör inte belönas med minus på den kära vågen, men se på F*N! Jag har trillat ner ett pinnhål till och står nu som delmålssegrare i BIGGEST LOSER KALMAR ;-) Eller min och Mijas lilla competition. Hon ska dock vinna minus 10 först, så jag står tillbaka och väntar på henne.

Jag har motivation, men mina kärast kumpan i detta drama har verkligen motivation till tusen, finess med träning som arbete och coacher i mentalträning. Jag vet inte hur jag ska toppa detta?!

Jag ska bjuda henne på en relaxeftermiddag med lite god räksallas, ettt glas kallt vin, mörk choklas, bubbelpool och solning. Jepp! Jag vet att det är precis den medicin hon behöver, en mamma som pysslar lite med henne för hon är ju trotts allt anledningen till att jag tar tag i min förkastliga kropp.

Utöver denna underbara tjeja har jag en hel rad med vänner som glatt hejjar på, skriver fina komentarer och kommer med hejjarrop. Jag är lite smått överväldigad över detta, men tacksam och en smula generad då alla verkar ha ett genuint intresse för någon annans lite märkliga liv.

Jag är så imponerad av alla som tränar och blir starka att efter dagens marathonjobbande på gymmet och att hjälpa goaste Åsas maxa i bänkpress har jag hittat en gnutta mer intresse för bröst. Eller musklerna i bröstet. Gud, jag minns en tid då jag också var svinstark och sysslade med bänkpress, flyes, bicepscurls, tricepspressar. Does were the days!! Kanske skulle man ta tag i sin styrketräningen?! Hmm... Det tål att funderas på...

Nu - VILA för att bli stark och frisk för mer träning!!!


det där med att äta...

Otaliga gånger har jag mottagit fraser i stil med " så smal du blivit?" eller "åh så fin du är! Vad har du gjort/ätit?". Jag har tidigare alltid sagt, nä det är bara som du tror eller slagit bort berömen. Nu gör jag faktiskt tvärtom, jag boostar mig själv med alla fina ord som kommer och försöker verkligen se vart skillnaden är. Det är SKÖNT och framför allt ROLIGT att det finns dem som ser förändringen.

Jag gör mitt bästa för att inte falla i fällan med godis och smaskerier, men det är svårt. Jag har liksom precis brytit en vana som suttit i hårt. Jag ÄLSKAR att äta och gör det ofta, gärna och mycket. Så vad händer, jo det smyger sakta på kilon som lägger sig likt bomull runt magen. Weel, man måste ha något att göra så nu kämpar jag mot bomull och socker lika frenetiskt som barn kämpar mot sömn.

Kanske är det att ta i, men jag äter min hälsosamma havregrynsgröt på jobbet. Jag trycker i mig grönsaker och nyttigheter i övrigt. Matvalen är för det mesta väldigt medvetna. Mankan då fråga sig om det är jobbigt?

JA! Man ska inte ljuga, man ska inte förtala. MAT är det BÄSTA jag vet! Jag är precis som en alkolist, det är bara mat som bröd, godis, kakor och annat sötsliskigt som drar ner mig i skiten. Jag hade behövt AnonymaMatberoende att gå till för att få bukt med mina idéer. Kanske skulle man ta tag i något likande?

AnonymaMatberoende - AM med statligt stöd där det finns dietister och tränare att tillgå så man får en sund väg tillbaka till ett verkligt liv. Tänk så många människor det finns osm gömmer kakor i lådorna på jobbet. Som har chockladkakor i väskan istället för frukt. Som häver i sig chips och smågodis till tv-tablåns alla program. Som hinkar i sig CocaCola istället för kallt, gott vatten. Vore det inte en dröm som gick i uppfyllelse för alla de människor som behöver hjälp ur sitt sockerberoende? det tål att tänkas på, det tål att funderas över hur man gör för att komma till skott... Det tål att ha karaktär och övervinna sina rädslor!

Karaktär i the shit... Imorgon återfinns den nog tillsammans med lite fler galna idéer. Idag tar jag ett steg närmre minus genom att köra BAS och äta min älskade gröt!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0