det där med att äta...
Otaliga gånger har jag mottagit fraser i stil med " så smal du blivit?" eller "åh så fin du är! Vad har du gjort/ätit?". Jag har tidigare alltid sagt, nä det är bara som du tror eller slagit bort berömen. Nu gör jag faktiskt tvärtom, jag boostar mig själv med alla fina ord som kommer och försöker verkligen se vart skillnaden är. Det är SKÖNT och framför allt ROLIGT att det finns dem som ser förändringen.
Jag gör mitt bästa för att inte falla i fällan med godis och smaskerier, men det är svårt. Jag har liksom precis brytit en vana som suttit i hårt. Jag ÄLSKAR att äta och gör det ofta, gärna och mycket. Så vad händer, jo det smyger sakta på kilon som lägger sig likt bomull runt magen. Weel, man måste ha något att göra så nu kämpar jag mot bomull och socker lika frenetiskt som barn kämpar mot sömn.
Kanske är det att ta i, men jag äter min hälsosamma havregrynsgröt på jobbet. Jag trycker i mig grönsaker och nyttigheter i övrigt. Matvalen är för det mesta väldigt medvetna. Mankan då fråga sig om det är jobbigt?
JA! Man ska inte ljuga, man ska inte förtala. MAT är det BÄSTA jag vet! Jag är precis som en alkolist, det är bara mat som bröd, godis, kakor och annat sötsliskigt som drar ner mig i skiten. Jag hade behövt AnonymaMatberoende att gå till för att få bukt med mina idéer. Kanske skulle man ta tag i något likande?
AnonymaMatberoende - AM med statligt stöd där det finns dietister och tränare att tillgå så man får en sund väg tillbaka till ett verkligt liv. Tänk så många människor det finns osm gömmer kakor i lådorna på jobbet. Som har chockladkakor i väskan istället för frukt. Som häver i sig chips och smågodis till tv-tablåns alla program. Som hinkar i sig CocaCola istället för kallt, gott vatten. Vore det inte en dröm som gick i uppfyllelse för alla de människor som behöver hjälp ur sitt sockerberoende? det tål att tänkas på, det tål att funderas över hur man gör för att komma till skott... Det tål att ha karaktär och övervinna sina rädslor!
Karaktär i the shit... Imorgon återfinns den nog tillsammans med lite fler galna idéer. Idag tar jag ett steg närmre minus genom att köra BAS och äta min älskade gröt!
Jag gör mitt bästa för att inte falla i fällan med godis och smaskerier, men det är svårt. Jag har liksom precis brytit en vana som suttit i hårt. Jag ÄLSKAR att äta och gör det ofta, gärna och mycket. Så vad händer, jo det smyger sakta på kilon som lägger sig likt bomull runt magen. Weel, man måste ha något att göra så nu kämpar jag mot bomull och socker lika frenetiskt som barn kämpar mot sömn.
Kanske är det att ta i, men jag äter min hälsosamma havregrynsgröt på jobbet. Jag trycker i mig grönsaker och nyttigheter i övrigt. Matvalen är för det mesta väldigt medvetna. Mankan då fråga sig om det är jobbigt?
JA! Man ska inte ljuga, man ska inte förtala. MAT är det BÄSTA jag vet! Jag är precis som en alkolist, det är bara mat som bröd, godis, kakor och annat sötsliskigt som drar ner mig i skiten. Jag hade behövt AnonymaMatberoende att gå till för att få bukt med mina idéer. Kanske skulle man ta tag i något likande?
AnonymaMatberoende - AM med statligt stöd där det finns dietister och tränare att tillgå så man får en sund väg tillbaka till ett verkligt liv. Tänk så många människor det finns osm gömmer kakor i lådorna på jobbet. Som har chockladkakor i väskan istället för frukt. Som häver i sig chips och smågodis till tv-tablåns alla program. Som hinkar i sig CocaCola istället för kallt, gott vatten. Vore det inte en dröm som gick i uppfyllelse för alla de människor som behöver hjälp ur sitt sockerberoende? det tål att tänkas på, det tål att funderas över hur man gör för att komma till skott... Det tål att ha karaktär och övervinna sina rädslor!
Karaktär i the shit... Imorgon återfinns den nog tillsammans med lite fler galna idéer. Idag tar jag ett steg närmre minus genom att köra BAS och äta min älskade gröt!
Kommentarer
Trackback
