SkitLördag

Jag vaknade så utvilad som man kan bli som småbarnsförälder, lördag och allt. Det vill sig liksom inte riktigt för vår familj dock, mannen är nu febrig och som de flesta män då de är sjuka - gnällig.
Det passar i och för sig ganska bra emd mitt humör då jag är det samma. Känner mig mer eller mindre som ett åskmoln och tog mig en tur till gymmet tidigt på morgonen. Men sugen infann sig inte direkt då jag kom dit och det blev endast lite axel- och bicepsträning. På vögen hem skulle jag skriva en lapp att sätta upp men fastnade i kassan och snackade lite skit.

Väl hemma kände det en smula bättre, men det gick över på en sekund då ett nytt sms dimper ner om att jag ska ladda för HELA BodyPump-passet imorgon. MEN! Inte sugen på att sätta igåg och öva in det en lördag åh med mitt humör vet jag ju att det går ut över familjen. Efter detts ska skivan plockas fram och är BORTA! Självklart har jag glömt den på gymmet åh får åka dit för att hämta den.Hem, lyssna på eländet (musiken är bra, men motivationen = INGEN) sen städa då fikabesök väntades komma.

I övrigt är det massa annat som får mitt humör att balla ur och mig att tröttna på omgivningen. Allmänna gnäll, "kompisar" och allt för mycket skit från annat håll som gärna ska göras till mitt. Jag skulle vilja BUBBLA in mig och håll världen utanför så man kunde landa lite. Kanske behöver jag skala av lite och sålla bort så det blir övergripligt. Eller så är det kanske så att jag är bortsållad och det är därför det blir ensamt och gnälligt? Äh, inte vet jag men ledsen blir jag nån ursäkt vet jag inte om jag behöver be någon om heller...

Nu sitter jag i soffan med resten av familjen och hänger. Jag är helt slut av ingenting. Ont i fötterna, ont i händerna och smått sömning. Familjen vill ha pizza och då får det bli så. Jag tar en sallad. Ikväll saknas det ork för något, kanske popcorn och film för melodifestivalen har ju hittills sugit så den ser vi absolut inte på. Jag ska försöka ladda ordentligt inför måndag då lilla J ska begravas. Det kommer bli många fler tårar och förmodligen en väldigt jobbig dag. Energiladdning med familjemys kanske kan gör nått...

Splittrat, gnälligt och tråkigt inlägg. Precis som jag känner mig. Arg är jag med. Så j-vla arg. Men jag ger det en vecka till, sen är vi på gång. Jag behöver tid och tills dess blir det inte roligare än man gör sig. Om en vecka så kan jag lägga in bilder och skriva om hur fantastiskt jag mår. Om hur solen värmer min själ och allt annat som idag känns som en massa trams. En mörk källare med hög musik och tunga vikter passar mig.

Sorry gänget, det blir inte så mycket bättre idag. Ni är allt söta osm läser mitt dravel och jag ska verkligen bättra mig. KRAMAR

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0