Vågen är tillbaka!!

Vilken lyckans dag.
Halsen känns inget av då jag vaknar till liv under mitt nya täcke, endast slem-hosta som följer av ett besök till vasken för hostningar och harklingar.
Huvudvärken är också borta och jag känner mig i stort sett som vanligt - Halleluja!
Barn 1 och 2 görs i ordning, jag lyckas i all fall fläta håret och packar där efter inte kidzen i bilen och drar iväg på tune till Öppna Förskolan.
För att göra en lång historia kort, Noomi trillade på dagis och hade jackat upp sig under hakan. Detta var vi på vårdcentralen med i onsdags, men hon har pillat bort alla tejpar och plåster så vi besökte idag kraste Karolina på BHV. Det verkar inte vara några problem med hakan. Dock chockar min dotter mig med att ligga still, min son med att utan ett pip fixa vatten till sin lillasyster som hon glatt slurpar i sig - jag står som i trans inne hos BHV-sköterskan. Ordination blir koksaltlösning att skölja hakan med och ha koll på så det inte blir någon inflamation eller liknande - då måste vi söka läkare genast för pencillin och hjälp. Det fixar vi!

I flera månader har vågen på BHV/ÖF saknats. Anledningen till att jag reagerar på detta är att jag ALDRIG väger mig någon annan stans än där tidigare. Jag har ju som ni vet vägt mig en gång i veckan på jobbet i syfte att se så jag inte ränner iväg i vikt igen åh förhoppningsvis går ner istället.

Men idag står den fina, fina vågen på sin ordinarie plats och jag hinner med att väga BÅDA barnen. Stora, 18.3 kr och "lilla" landar på 12.6kg. Ser bra ut för dem båda tycker jag, verkar växa enligt sina kurvor och stora ligger på ungefär sama vikt osm sina kompisar. Lilla vet jag inte, men hon är ju i en växarfas justnu, äter MASSA hela tiden (även välling på morgonen tidigt).

Jag har gått NER i vikt av att vara hemma och mula i mig en massa gotter och att inte träna. Vet ni hur frustrerande det är att inte kunna gå ner i vikt av att träna som en dåre utan att det krävs två veckors sjukdom för att få mig att tappa kilo. Nu är det inte överdrivet, det är endast 1kg, men det gör mig så glad och jag ska nu kämpa på för att komma ner dem sista 4-5kg jag önskar bort.

En av minna mamma-kompisar sa att jag så så smal ut och att jag verkligen så trimmad ut. SÅn blir jag glad att höra då jag lägger väldigt mycket tid på min träning dem vet ju hur man ser ut efter 2 graviditeter - man är inte vacker om man inte försöker .-) I alla fall inte jag utan ansträngning (om jag nu ska kallas vacker, men bättre än ful får jag lov att säga jag är - oavsett vad ni tycker!)

Nu ska vi laga lite "fusk-lasagne" och en sen behöver vi handla smör och grädde till kvällens mumsiga kladdkaka. Barnens mormor anländer inom det närmaste så jag ska försöka mig på lite kaffekokande till henne med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0