Degmage...

Suckande tittar jag ner på min degmage.
Den börjar smalna av och jag ser att det tar sig det här med avsmalningsprocesen, men trotts det är magen degig och mjuk som en... Som en jag vet inte vad.
Jag vet jag snart blir 30, men det känns som en extremt dålig ursäkt. Dessutom säger Stefan att man ska sträva efter sitt livs form åh jag jobbar på det, men faan jag är SÅ trött hela tiden (åh sjuk för tillfället).
Det hjälper att läsa andras bloggar, se hur dem sliter med diverse dieter och träning.
Jag behöver få ordning på mina prioriteringar och se till att få i mig tillräckligt med mat (mer proteiner) och öka motionen - fast när jag blir frisk så klart!
Att träna när man är sjuk är dåligt och till och med förenat med livsfara, så det utsätter jag mig inte för.
Jag ska fundera lite, räkna och så kanske det kan bli en liten förbättring i livet. Jaghar ju bara 5 kg kvar att gå ner och det vore ju UNDERBART att ordna det på 10 veckor - inte omöjligt på något sätt, men det behövs pepp, fokus och motivation. Så nu rycker vi upp och i takt med att dagarna blir längre kommer vi orka träna mer för en stadig viktnedgång.
Halleluja :-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0