skott...
Jepp, veckan avslutas med att jag hasar mig fram med molande värk i ryggslutet och dåligt humör över missad träning. På något sätt verkar det som om jag inte ska få till det där med träning på riktigt, utan drabbas av hindrande sjukdomar med jämna mellanrum. Sist, om ni inte minns det så var det snor i hela hjärnan, nu är frågan om ryggen kommer få vara kvar eller om jag måste byta ut den mot en nyare, starjare och mer flexible modell...
Ja, för tänk om det vore så enkelt att man åkte till ICA MAXI och shoppade på sig en ny stark, välutformad rygg, snygga, solbrännda och målade fötter åh kanske en frisyr som ser så där naturligt fixad ut hela tiden. Vilka tider det hade varit. I och för sig så kanske själva poängen med att träna hade försvunnit, men iblan vvore det gott att åtminstone kunna åka in på en reparation och få en ny del. Nä, i människans underbara värld har maninte möjlighet till detta utan ska vila sig frisk, pigg och allert.
Så jag gör väl som bästa medicinen säger - VILAR i måttlig dos. Doktorn ordinerar också en lättare promenad, så jag gör ett försök med lite musik i öronen och en skruttfis i vagn och den andra på cykel. Här ska det röstas (så promenaden blir väl drygt 1km, men jag det är mer än inget).
Mia, near the edge...
