MammaMia

Japp, då har man promenerat sina långsammaste 5 kilometer på flera år. Herregud! Drottninga Margaretaloppet tog mig och älskade Anna 58 minuter pgr. av alla slöa, otränade skvallertanter som nödvändigtvis inte kan visa någon som helst respekt för en promenad van barnvagnsmamma. Jag sällade mig snällt till dem som tog det med ro och höll mig i schack... Onödigt med upplopp på ett tantlopp om det går att undvika. Dock pressade sig Mija och Linn till fina tider,så jag är märkta imponerad. Nästa åt är det mintur, då j-lar ska det gå undan.

Det värsta med det hela är att min fot värker så in i den. Kan det vara en stressfraktur? Är det ett ledband? Är det de nya skorna? Va faan har hänt med med mina kära hägerfot som kräver 41 i löparskor? Jag bara undrar och känner mig lite nere för att träningen kommer få strykapå foten. I alla fall den träning som jag var sugen på... Ikväll ska jag ta mig till gymmet och styrketräna tror jag. Jag behöver det, sen om jag vill är väl en helt annan sak.

Än är timmen tidigt, jag har inte ens hunnit med frukost, men ska engagera mig i det straxt. Mest vill ag ligga i sängen med ett mjukt, varmt täcke äver huvudet - det finns dock ingen znooz-knapp på mina barn så vi är alla pigga och allerta idag... NOT!

Well, jag får se vad som händer under dagen. Jag är lite sugen på att planka grannarna och hoppa på deras studsmatta... Kunde ju ara nått för lilla prinsen och prinsessan tycker säkert också om det...