stress...
Stress är skolan... Sitter här med min "intervjuuppgift" och maler. Känner mig inte särskilt laddad för att ta tag i saker och ting idag. Inte alls faktiskt. Jag vill egentligenligga med huvudet under täcker och lipa lite för jag är för trött, men stressen tränger liksom på så nu måst ejag göra 100 grjer istället för endast min uppgift. Kan jag inte koncentrera mig för egentligen behövs det dammas och städas oc fixas, barnens garderober behöver städas med mera. Suck! Jag blir måttligt trött på mitt prioriterande!
Att den ljuva solen lyser inomhus gör faktiskt inte saken bättre. Jag vill fortfarande bara ut, men ändå inte... Stress gör mig vlig, ledsen, nedstämd och otrevlig. Tyvärr lider jag väl av att jag blir tressad för typ det mesta, doc behöver jag inte stressa men känner det vore trevligt om saker blev klara. Jag är stressa över att jag inte har någon examen, att dem intr svarar på utbildningscentrum när jag ringer, att jag inte fått svar på jobbet jag sökt, att uppgifterna inte ska bli klara, att det inte ska vara städat när vi får besök, att jag inga pengar har till nya kläder, att vi ska på bröllop i sommar och sen på semester med familje osv osv. Ja skulle kunna skriva hur mycket som helst, för jag är SÅ stressad. Och saker som jag inte behöver stressa om stressar mig nu när jag redan är stressad.
Problemet är att det händer liksom inget när jag stressar. Jag blir typ handlingsförlamad... Äter onyttigt och slavar med sömnen och blir då mer och mer elakd, otrevlig och jobbig för att blir - STRESSAD! Stress är ont och behöver fördrivad med ont. Typ ett j-ligt hårt träningspass med tunga otäcka vikter... Ett långt, långt löppass kunde vara på sin plats också, men jag har lite svårt att hinna med för jag är sjuk och stressad... förmodligen jsuk för att jag är stressad och äter fel och sover dåligt... Där ser ni, det är en ond, ond cirkel som måste brytas med att jag blir klar med något på min LÅNGA lista av att göra-grejer. Det suger att stressa, det suger att ta på sig massa saker, det suger att känna sig som en dålig mamma och fru. Idag suger livet faktiskt, trott sol och glada barn, för jag är stressad över min existens!
Bye for now!
Att den ljuva solen lyser inomhus gör faktiskt inte saken bättre. Jag vill fortfarande bara ut, men ändå inte... Stress gör mig vlig, ledsen, nedstämd och otrevlig. Tyvärr lider jag väl av att jag blir tressad för typ det mesta, doc behöver jag inte stressa men känner det vore trevligt om saker blev klara. Jag är stressa över att jag inte har någon examen, att dem intr svarar på utbildningscentrum när jag ringer, att jag inte fått svar på jobbet jag sökt, att uppgifterna inte ska bli klara, att det inte ska vara städat när vi får besök, att jag inga pengar har till nya kläder, att vi ska på bröllop i sommar och sen på semester med familje osv osv. Ja skulle kunna skriva hur mycket som helst, för jag är SÅ stressad. Och saker som jag inte behöver stressa om stressar mig nu när jag redan är stressad.
Problemet är att det händer liksom inget när jag stressar. Jag blir typ handlingsförlamad... Äter onyttigt och slavar med sömnen och blir då mer och mer elakd, otrevlig och jobbig för att blir - STRESSAD! Stress är ont och behöver fördrivad med ont. Typ ett j-ligt hårt träningspass med tunga otäcka vikter... Ett långt, långt löppass kunde vara på sin plats också, men jag har lite svårt att hinna med för jag är sjuk och stressad... förmodligen jsuk för att jag är stressad och äter fel och sover dåligt... Där ser ni, det är en ond, ond cirkel som måste brytas med att jag blir klar med något på min LÅNGA lista av att göra-grejer. Det suger att stressa, det suger att ta på sig massa saker, det suger att känna sig som en dålig mamma och fru. Idag suger livet faktiskt, trott sol och glada barn, för jag är stressad över min existens!
Bye for now!
Kommentarer
Postat av: Tomastilda
Thanks for your enjoyable site, many good times had ja!
Trackback
