Uppförsbacke
Sjuk igen.
Sorg.
Trött.
Eländigt.
Man ska vara positiv och bloggen ska handla om träning och sånt.
Jag sköter mig dåligt.
Fast lite träningsvärk i rumpan har jag fått denna veckan.
Nu är bara frågan om det blir hängröv till sommaren eller inte.
Efter denna magsjukan är över ska jag sprita mig dagligen otaliga gånger.
Aldrig umgås med sjuka människor...
Eller förresten, jag glömde att jag har två smittohärdare som tillbringar sin föräldralediga tid på dagis - leder till otaliga sjukdomar.
Dock anser jag nu att jag gjort mitt till sjukskrivningsdagarna.
Blåbärssoppa och äpplejuice ska rädda livet på mig.
Maken säger att det är bra med OLWs pommes (eller vad dem nu heter) så jag pillar i mig lite av dem med, men sugen är jag INTE.
Nu ska jag försöka mig på en tillfräschning - dusch och decificering av toaletter, värdring av huset...
Kram på er och ni som lider av åkommor - krya på er!
Terrorist på hjärtandagen
Vi har skickat blommor.
Jag vill bjuda på fika, kramas och trösta.
Jag har mulat i mig ett vaniljhjärta tillsammans med övertrötta barn.
Min son har somnat i soffan och min man har lämnat mig hemma för att umgås med pöjkar...
Jag är hopplös och enligt någon sån där undersökning hos en hjärnskrynklare en känslomänniska.
Jo, men det är nog med säkerhet.
Jag lipar, jag skrattar och jag berörs. Jag handlar innan jag hinner tänka, men det gör mig till denjag är.
Jag bryr mig till den milda grad att jag inte hinner med något annat än att sitta vi min lilla rosa dator.
Jag borde bära in min son i sin säng, jag borde köra en tvättmaskin, jag borde nog mumsa i mig ett winebröd... Eller inte!
Jag har ju inga måste, inte borde och ingen att-göra-lista.
Min terorisering denna dag får mig en smula full i skratt, då jag endast önskar alla det bästa. Det där med hjärtan lindade i bomull vill jag gärna se till att alla fårr/har.
Jag ska linda mitt med lite fika, imorgon är en annan dag.
Imorgon är det en fortsättning, fast jag kanske skulle ha lite mer kärlek dagligen i mitt liv...
Puss och kram!
Älskade Ängel
Livet är så fruktansvärt hårt och orättvist.
Ikväll har nära vänner till oss förlorat sin älskade son, en underbar liten prins.
Himlen har har fått den finaste av änglar att vaka över oss.
Mina tårar kan inte sluta rinna.
Mitt hjärta värker och mina tankar vandrar oavbrutet till en familjen i den störrsta av sorger.
Jag kan inte sova, inte sluta tänka på den lilla vackra prinsen som sover så gott nu.
Jag har inga ord att beskriva hur fruktansvärt det känns i själ och hjära.
Ännu mindre kan jag förstå hur våra vänner har det.
Jag vill sände dem styrka och värme i dem störrsta av världens kramar.
Jag vill linda in deras hjärtan och ta bort all den smärta som härjar hos dem.
Jag är en vän och jag finns här - när som, hur som, vad som!
Älskade lilla Ängel, du finns i våra hjärta alltid!
Vågen är tillbaka!!
Halsen känns inget av då jag vaknar till liv under mitt nya täcke, endast slem-hosta som följer av ett besök till vasken för hostningar och harklingar.
Huvudvärken är också borta och jag känner mig i stort sett som vanligt - Halleluja!
Barn 1 och 2 görs i ordning, jag lyckas i all fall fläta håret och packar där efter inte kidzen i bilen och drar iväg på tune till Öppna Förskolan.
För att göra en lång historia kort, Noomi trillade på dagis och hade jackat upp sig under hakan. Detta var vi på vårdcentralen med i onsdags, men hon har pillat bort alla tejpar och plåster så vi besökte idag kraste Karolina på BHV. Det verkar inte vara några problem med hakan. Dock chockar min dotter mig med att ligga still, min son med att utan ett pip fixa vatten till sin lillasyster som hon glatt slurpar i sig - jag står som i trans inne hos BHV-sköterskan. Ordination blir koksaltlösning att skölja hakan med och ha koll på så det inte blir någon inflamation eller liknande - då måste vi söka läkare genast för pencillin och hjälp. Det fixar vi!
I flera månader har vågen på BHV/ÖF saknats. Anledningen till att jag reagerar på detta är att jag ALDRIG väger mig någon annan stans än där tidigare. Jag har ju som ni vet vägt mig en gång i veckan på jobbet i syfte att se så jag inte ränner iväg i vikt igen åh förhoppningsvis går ner istället.
Men idag står den fina, fina vågen på sin ordinarie plats och jag hinner med att väga BÅDA barnen. Stora, 18.3 kr och "lilla" landar på 12.6kg. Ser bra ut för dem båda tycker jag, verkar växa enligt sina kurvor och stora ligger på ungefär sama vikt osm sina kompisar. Lilla vet jag inte, men hon är ju i en växarfas justnu, äter MASSA hela tiden (även välling på morgonen tidigt).
Jag har gått NER i vikt av att vara hemma och mula i mig en massa gotter och att inte träna. Vet ni hur frustrerande det är att inte kunna gå ner i vikt av att träna som en dåre utan att det krävs två veckors sjukdom för att få mig att tappa kilo. Nu är det inte överdrivet, det är endast 1kg, men det gör mig så glad och jag ska nu kämpa på för att komma ner dem sista 4-5kg jag önskar bort.
En av minna mamma-kompisar sa att jag så så smal ut och att jag verkligen så trimmad ut. SÅn blir jag glad att höra då jag lägger väldigt mycket tid på min träning dem vet ju hur man ser ut efter 2 graviditeter - man är inte vacker om man inte försöker .-) I alla fall inte jag utan ansträngning (om jag nu ska kallas vacker, men bättre än ful får jag lov att säga jag är - oavsett vad ni tycker!)
Nu ska vi laga lite "fusk-lasagne" och en sen behöver vi handla smör och grädde till kvällens mumsiga kladdkaka. Barnens mormor anländer inom det närmaste så jag ska försöka mig på lite kaffekokande till henne med.
Sysslolös, rastlöst och pustigt!
Efter två veckors hemmavistelse är jag urless på att glo på film, sitta på röven och att vila.
Jag har städat, i mitt makliga tempo, jag har lagat mat, handlat och styrt.
Jag har säkert sett 20 olika filmer på två veckor och jag är SKITTRÖTT på det här nu.
Vila gör underverk för kroppen och jag känner mig piggare idag än igår.
Mn psyket tar stryk av att vara sysslolös...
Eller sysslolös är jag väl aldrig, men det är trist att vara hemma själv när barnen sover och hela huset finns att greja med.
Jag pysslar ihop lite muffins medan jag väntar på gubben, hänger lite mer tvätt och bäddar fint i sängen med nytt täcke och rena sängkläder. Fönsterputsar av bordet och plockar undan potatissäcken, löksäcken och majskrokarna. Barnens skor har plockats ner i en låda och tvättberget ska sorteras. Snabeldraken borde kanske plockas undan och för att göra ytterligare en syssla kokar jag lite pasta till min "snabba-fredags-lasagne"...
Mitt nya hålla sig bora från godishyllan gör att jag får ett sånt shoppingbehov av annat. Mitt substitut blir schampo och balsam, tvålar och lotions. Idag hittade jag schampo och balsam som luktade gott och var super billigt (endast 10kr/flaska) och såna kan man ju ha som lite "resa-iväg-gejer" eller bara "egentids-prylar". Kul att kunna unna sig en kul grej och Noomi fick balsamspray (för trotts lite hår får hon ju såna tovor i det lilla hon har). Min lilla prinsessa ska börja i tid med tjejgrejer :-)
Uppfriskande möten
Vi hamnade på fiket í entren på City Gross med våra barn. Idag med endast ett barn var vilket vi snabbt samtyckte om var skönt och vilosamt. Herre gud så konstigt att sitta där, mer än 10 år sen gick vi skolan tillsammans och det kändes som det var igår vi sågs. Samtalsämnena uppenbart andra, men samma mysiga känsla och exakt samma personer är vi idag om än lite mer karismatiska. Jag känner mig inte ens gammal, inte utanför och inte det minsta annorlunda. Bara en skön känsla infinner sig efter detta mötet som helt oplanerat sker i vardagen.
Jag slås av hur lika vi är våra kopior som levde helt andra liv för 12-15 år sedan. Att vi rör oss på exakt samma sätt runt varnadra, förhåller oss på samma sätt och skratta åt och med varandra på samma sätt. Jag förundras över att trotts sammanlagt 8 graviditeter är vi samma tjejer, lite tyngre, lite mer livserfarenhet, lite mer gråt och skratt bara i bagaget. Jag inser att jag verkligen älskar mitt liv, att jag har gjort så rätt och att det inget gör om karriären får vänta, om huset ser ut som skrutt visa dagar. Jag har en god hälsa, friska barn, är älskad en en fantastisk man och bor i ett bra hus i en del av stan jag trivs i.
Alla gånger jag säger "livet kom emellan", inser jag nu att livet är precis där det ska vara och att jag är på precis rätt plats vid rätt tidpunkt. Jag kommer aldrig vara mer rätt än just nu, det är mitt liv jag lever och jag ska bara se och njuta av allt fantastiskt som serveras framför mina ögon. Jag är så glad att Anna och Maria ropade på mig i caféet på City Gross, fick mig att se hur fantastiskt livet blivit även om det inte blev som vi hade tänkt oss...
Lättare röjande
I takt med tillfrisknandet blir jag mer och mer rastlös och ger mig på projekt i hemmet. Jag vill dock understryka att jag gör det i min egen takt och en sån enkel sak som att hänga tvätt tar sin lilla tid med allt hostande och snörvlande.
Hur som så tänkte jag mig att det allt ska få bli vårtfint här hemma nu. Jag har plockat fram våra utemöbler, men dem kom bara fram, någon ordning på det hela är det inte än. Jag har dessutom packat bilen full med flaskor så mannen kan göra en utdelning av dessa under dagen/kvällen. Vi behöver ju platsen till våra egna grejer, garaget kan ju inte vara något slags förråd.
För 100 gången denna veckan ska jag försöka dammsuga och plocka upp alla miljoner leksaker som huset dränks av. Jag har som plan att plocka ner lite barnkläder i lådor och röja undan i förrådet, men vi får se vad jag orkar och hinner med. Just nu står lunch på schemat, sen vila och därefter får vi se vad klockan är.
Orkar jag ska jag gå till dagis med barnen imorgon. Sen kanske jag och prinsessan kan ta en tur till IKEA för ett nytt påslakanset till mannen och mig samt ett lite tjockare täcke. Sen ska jag kolla över skor till Viggo och Noomi. Vinterskorna kommer vara bra varma om några veckor så lite andra grejer behövs på dagis.
Nu ska jag göra ett försök på lite lunch...
jävla dum-phone
Eller jag ar valt den själv och säkert är den jätte bra, för det är den telefon flest har varit nöjd med och gillat och allt vad det nu är, men jag blir måttligt förundrad över att det ska ta en halv dag att starta det lilla underverket.
Att skaffa sig en iPhone och vilken annan Smartphone är mer invecklat än att ta hand om sina egna barn.
Barnen nöjer sig med mat och leksaker, för att den där lilla tingesten ska fungera ska man ladda ner program och instalera som sen ska registreras och aktiveras.
Därefter behöver tlelfonen appar för att det ska finnas något att göra på den.
Jag blir SÅ trött på tekniken och alla de där prylarna man ska fixa med för att det överhuvudtaget ska fungera.
Jag minns då jag fick min lilla, lilla röda telefon av pappa då jag bodde i norge. De kunde man ringa med,, smsa och den var röd och LITEN. jag var supermodern med den där telefonen och dyr minns jag att den var.
Nu sitter jag här med min iPhone och är vad jag antar modern och allt det där, menjag är samtidigt livrädd för att barnen ska få tag på telefonen då den är SUPERDYR och inte har en anning om hur man gör om den slutar fungera. Min gamla telefon lägger jag undan och sparar för tillfällen då det kan behövas en backup - med min tur behöver jag en backup om en vecka.
Så nu letar jag appar och försöker vaar världsvan med min iPhone... Jösses så moderna och jag känner mig som en gammal nucka då jag faktiskt tycker att dte var bättre för - då man ringde på en telefon, skickade brev på posten och kanske hade man en dator man kunde kolla upp svaret på frågesporten på. Källkritik gjordes på böcker och att chatta kunde man om det var sent på kvällen och modemet hemma funkade just den kvällen.
Nu är man superuppdaterad med sin Smartphone dygnet runt - galet är vad det är!
ska vara på friskhetsvägen
Jo jag har sovit i 5 timmar. Jag somnade på soffan och masade mig sedan till sängen där jag somnade om på 1 sekund. Åh gott har jag sovit, men utvilda sällan.
Vad i hela friden krävs för att jag ska bli FRISK och PIGG?
Nu ska jag klä på mig varmt och bära fram lite utemöbler och hoppas att jag inte sovit för mycket under dagen för att somna ikväll.
Peace-Out!
fokus innan förändring
Jag fastnar för ord som kontroll och fokus och var tvungen att titta upp från datorn för att se vad som händer. Sanningen så klart ;-)
Mina tv-vänner säger så klart det jag hävdat i alla tider, vill man ha en konstant viktminskning behöver man ha fokus och vilja att förändra hels sitt liv. Annars är det endast en tillfällig förändring och man kommer att hamna tillbaka i sitt vanliga levende - det som från början gav viktökning eller vad det nu må vara.
Fokus och motivation är mina ledord. Jag har nu ytterligare ett hjälpmedel - min iPhone! En APP som räknar samman dagens kalorier gör det ju lätt att hålla koll på dagens matintag. Men det är först när jag blir frisk som det blir allvar med detta. Just nu gäller vila och sömn för att pigga på sig.
Jag har fokus på att bli friskt, sen gör vi nya mål och SKA landa innan bikinin måste på :-)
Sjukskriven
Nåväl! Jag ska nu sluta orda om eländet och istället göra verklighet av mina bättringsplaner.
Jag tror bestämt att renlighet är en dygd, så också ordning. Jag ska sätta tvättmaskinsmonstret i välbehövligt arbete. Diskmaskinen kan gott få jobba den med. I övriga huset ligger det grejer huller om bullet efter ett mindre fru Hjelmskt utbrott då plånboken saknades. Jag får allt bita i det SURA, SURA äpplet och röja upp oordningen jag ställt till med.
Jag ska pyssla med lugna saker nu är jag är hemma. Så klart har jag fått feber igen, efter ett äventyr till Öland med barnen. Helt slut är jag... Men det är 2 timmar tills det behöver vara fint här hemma, så vi ska nog hinna :-)
reparerar
Jag jobbar på det, men tydligen vill inte dem små bacillerna ge med sig så enkelt.
Man kunde nästan tro att det är LATMASKEN som tagit över, men influensabacillerna har nästan samma effekt på mig som kära, goda latmasken.
Jag är slö och orkeslös och föredrar sängen - samma åkomma som med latmasken.
Skillnaden är att jag även hostar som en kol-patient, svettas och fryser om vart annat och har konstant huvudvärkt, tryck i öronen och låter som att helgen spenderats ihop med X antal flaskor whiskey - dessa saker har inget med latmasken att göra utan beror helt och hållet på dem där små och vilt ondsinta influensabacillerna.
Jag orkar itne deppa över att flera veckors träning är kastade i sjön, min kropp vill inget annat än VILA och just detta ska vi idag få på recept.
Sällan, eller jag skulle säga aldrig har jag behövt be om en sjukskrivning på grund av hosta och snor.
Dessa baciller är min överman och har helt kört mig i fördärvet.
Jag hoppas doktorn kan ge mig något för att lätta på trycket i bröstet (hostan) samt se att öronen inte tagit allt för mycket skada.
Jag ber en stilla bön att detta ska gå över inom en snar framtid, att livet ska återvända till mig med kraft och energi.
Ni vet det där med att komma ut på andra sida - det är typ det jag väntar på.
Tills dess kör jag på med vitamniner, thé och honung, vila, varma duschar som lättar upp andningen.
Kanske vågar man smyga in en liten friskluftspromenad, risk för behov av ambulansvård är dock överhängande...
Vi får se - idag gör vi Norrlidens Vårdcentral osäker ;-) Därefter följer vidare sjukdomsuppdateringar, någon träning bjuder jag inte på, inte en chans att jag kan ordna det...
Något gott att äta - det fixar jag!
För god mat och sova är enligt svärmor bästa medicinen mot baciller - även mördarbaciller :-)
Dagen efter...
Vi är precis så där lagom dagen efter.
Alla i familjen lider av helgens sviter, och det är väl ett gott omdöme kanske när man längtar efter att lägga sig redan klockan fyran.
Barnen hinner knappt komma hem innan blickarna går mot sängen, vilket aldrig annars händer.
Mannen skulle förmodligen kunnat betala otaliga summor för att slippa byta däck och vara upp på benen överhuvudtaget.
Själv - jo, men lite förstånd hade jag allt över igår.
Dock fortfarande hostig och huvudvärken ser jag som ett kvitto på en lyckad kväll.
Det var så roligt att ha på sig den finklänningen som hängt i garderoben så länge och väntat.
Fantastiskt skojigt hade vi, gott åt vi, underbara vänner som vi inte träffar allt för ofta att dricka gott med och dansa.
Mina fötter är en smula mörbultade efter någon slags dans med en kanske mindre nykter danspartner som inte alltid lyckades hålla sig på sina egna fötter - men vad är väl en bal på slottet?
Underbart roligt hade jag i alla fall och fantastiska minnen att leva på i några månader innan det är dags för partaj nästa gång.
Klänningen som jag var så orolig för satt på plats hela kvällen, och passade utan några som helst problem.
Nu ska den ut till försäljning, det nalkas ju otaligt med baler under våren i Kalmar stad, så någon ny prinsessa ska väl den underbart röda kläningen hitta :-)
Nu återgår vi till det normala livet, med dammsugande, filmtittande och nattande av odrägligt trötta barn.
Glamourlivet lever man en gång ibland och då är det ju precis så där fantastiskt som det ska vara, men sen är det allt gott att ta på sig raggsockar och pösbrallor och vara lite oglamoröst sexig i hemmets mörka vrå!
Feberfri
UNDERBART!
Snorig - JA, men piggare i alla fall.
Det verkar långdraget den här skiten.
Feber i fyra långa dagar.
Sviterna är en ständig kramp/känselbortfall i vänster höft...
Jag kan gissa att det beror på att jag sovit i nästan 3 dygn.
Men nu blir det andra bullar, dock går det i slowmotion.
Slowmotion är i alla fall bättre än en nolla, så jag är väldigt glad!
Svett är belöning?
Det är ett kvitto på att det man gör verkligen fungerar.
Att svettas ordentligt under och efter ett träningspass känns skönt.
Kanske är de inte alltid så mysigt emd super blöta kläder och luktar smått illa kan det med, men ändå övervägande bra vid träning.
Just för tillfället är jag mindre pigg.
Feberfrossa växlande med svettingar likt inget annat jag varit med om.
Svettningarna just nu ser jag definitivt inte som en belöning.
Kroppen vill ha ut en massa skit - det är bra, men att försöka sig på att duscha och vara lite fräsch höll i mindre än 10 minuter.
Jag hoppas på att min belöning är att jag är frisk innan helgen.
Orkar jag ska jag ge mig på att vara ute i trädgården en lite stund imorgon.
Idag har jag sovit 8 timmar, men är fortfarande trött så jag gissar att jag snart somnar gott igen.
ger det en vecka
Jag är UNDER isen, men letar hål.
Hoppas ni kan träna bra denna veckan iaf.
Nu blir det mer thé och bok i sängen, sova och rehaba.
Kram
LattjoLand med frukostbuffé
Världens bästa påhitt får jag lov att säga.
Helt underbart att får äta hur mycket man vill mellan 10-13 under tiden barnen leker och man kan ära i flykten.
Jag har njutit.´
Barnen har lekt.
Pappan har slappat.
UNDERBARA DAG!
Jag gör en "restaurering" av hemmet medan mannen och sonen handlar inför veckan.
Nyttja snabeldraken, viftar med dammvipan och sorterar bland tröjor, byxor och miljoner av strumpor.
Hinner vi åker det fram lite utemöbler på verandan så man kan njuta av solen trotts den lilla snön som är kvar på marken.
Julgrannen borde vi nog plockan undan från gården...
Men oavsett vad vi hinner, borde göra och allt det där njuter jag av denna LEDIG söndag
Imorgon får jag jobba VANLIGA tider och sen ta hand om mina små änglar hela kvällen, även pappan gör oss sällskap då han är träningsledig!
Oj så skönt vi har det!
Åkte dit så det SMÄLLER!
Eller jag skulle nog faktiskt vilja kalla det SNORAR.
Herre min tid, det är helt täppt i näsan, hjärnan känns som om det är för lite plats innanför pannbenet (kan det vara också) samt att jag hör mindre än i vanliga fall.
Inte längre så ont i halsen, och det vill jag tro är för allt thé jag bäljar i mig.
Huvudvärken är också borta, men kan bero på att jag vilar mig idag, äter ordenltigt och dricker massa.
Jag ser det som positiv rehab för själen och gör en massa andra skojiga saker denna dag.
Lilla fröken och jag har hunnit med IKEA med bästa Josse och Olle, det för att shoppa till nästa helgs festande.
Lucnh på varuhuset hann vi också med och därefter somande min prinsessa så söt.
Jag ha spenderat ett par timmar vi datorn och njuter för fullt av att hinna med en massa grejer som jag aldrig gör annars.
Om jag inte berätta det för er innan så är jag en planerar-planerare.
Jag ÄLSKAR att hitta på nya grejer - så det pysslar jag med idag.
Jag ska även städa lite, men vi får se hur mycket det blir.
Prinsessan och jag ska hitta på något gott till mat också, eftersom vi är själva blir det nog något snabbt och enkelt...
Elller något ute...
Nu är det dax att snyta sig igen, vi får höras vi ett senare tillfälle.
Ikväll kryper jag ner i soffan med lite gott, ser en film och somnar nog tidigt - gör nått mysigt du med!
bättre går mot bra
Skönt med svettig, jobbig träning i min tantiga leopardtröja skuttande över brädan.
Imorgon ger jag kroppen frisedel och satsar på att hinna få ordning på min baldress inför nästkommande helg med JÄTTEPARTY på G.
Hissa upp dressen ett par centimeter, samt tajta till runt bysten så den inte trillar ner.
Jag ska se om mankan skaffa såna där snygga ilägg, så det finns möjlighet att se ut som man har lite till bröst...
Jag borde nog kolla om någon dekorationsgrej till håret och även se till att min make fixar sitt utstyr.
Annars blir det mest leka och mysa imorgon med guldklimparna :-)
På kvällen/eftermiddagen jobbar jag ett par timmar men SNÄLLASTE svärmor kommer till vår räddning - TACK!
Nu blir det lite kvällsthé för den onda halsen och sen nedgosning i sköna, mjuka sängen.
Puss och kram!
enerigförlust?!
Skit!
Idag ha jag en dip i energi.
Trött, huvudet spränger och halsen bränner.
Jag gissar på vätskeförlust samt sömnbrist och även kroppen som vill ha MER energi (socker).
Jag tar en mindre paus idag och känner efter lite.
Lägger mig på sängen och blundar.
Kokar några ägg, en burk tonfisk, några tomater, kanske lite fetaost - SMASKIG LUNCH!
Sen jobba, pass, städa och SOVA!
Till helgen får det lov att bli VÄLDIGT bra mat till oss, åh jag ska VILA!
Idag - nä, jag lägger ner fför tillfället och slår igen ögonen en kvart eller så.
Love!
